Hundträning 2011-11-30
Den här bilden är några dagar gammal när tjälen fortarande hade ett grepp om marken.
I dag körde vi samma slinga, den hade ändrat karaktär till en lervälling som det var svårt att komma fram i. Vi var inte de första som åkt på vägen, en bil hade tagit sig fram i lervällingen och tillika haft ett labbe på släp. Vi sjönk, turligt nog, inte lika mycket som bilen hade gjort. Se ett litet filmklipp på eländet.
Grötafton på Loses 20 nov. 2011
Loses, Finnskogsteatern hade sin årliga grötfest med underhållning och fantastiskt god gröt.
Musiken står NIls-Erik för.
Vi hade en fantastisktfin trollkarl.Har man inte sett honom tidigare? I en annan mundering...
Vi var många som njöt av kvällen.
Asta har fått ledigt från sin kiosk...
Kristina har kokat den goda gröten.
...och tänk att Sanna kom med på grötaftonen i år, skall hon vara med och spela nästa år kanske?
Sanna hade förlovat sig med Erik, den här trevliga killen, dagen före. Han spelar med i Finnskogsteatern och kommer att ha sin fästmö, Sanna som motspelerska nästa år. Lycka till båda två.
Bekanta som tagit sig till Loses.
Undrar hur många år de här har varit här och ätit av den goda gröten, för att inte tala om julens första skinkmacka.
Riktiga Losare.
Hej så länge och trevligt att träffa er, vi ses till sommaren.
En inspirerande kväll
Anneli, på Bollnäs kommun, kallade ihop till ett "inspirationsmöte" på kulturhuset.
Vi bestämde oss att åka ner, det var ju länge sedan vi åkte på en träff. Vi kände att vi måste se till att synas och höras - NÄR GOOGLE RINGER OCH FRÅGAR OM VÅRT FÖRETAG ÄR NERLAGT så förstår man är det verkligen är fara som hotar. VEM har lämnat dom uppgifterna? Varför har de gjort det? Vad var målet, i förlängningen?
Det var flera intressanta personer som skulle vara med och inspirera oss.
Den här mannen var jag defernitivt nyfiken på. Han har köpt en gammal skola som han gjort om till klippstuga (och mycket mer) för filmer såsom Millenium, Jägarna, Vallander och många många fler. Han har valt att flytta ut från Stockholm och bosätta sig på landet och sitta och klippa filmer. Vilket toppen jobb! En bonusgrej är ju att berörda personer i Stockholm får åka ut på landet för att ta del av filmskapandet - och få både miljöombyte och leva lantliv ett tag. Det var fantastiskt att lära känna honom, han hade förresten en annan klippare hemma hos sig just då, en som vi tävlat hundspann med på åttiotalet.
En annan intressant föreläsare var en syskontrio från Freluga. De hade köpt en gård som de gjort i ordning en scen på, för artister. Ja, inga dåliga artister utan de bästa som Sverige har att visa upp.
De visade bilder och berättade om sitt arbete med att komma igång med sin dröm "Freluga trädgårdsscen".
Gissa om det är populärt. Flera hundra personer kommer på deras arrangemang - och är det inte ett par bekanta som syns i fronten av folkmassan på bilden? Ser de inte ut som Ove & Sonja?
Freluga var ju förstås ett litet samhälle som har sett sina glansdagar försvinna. Men! Det sjöd av liv och upprustade hus med vackra statyer. Det märktes när vi körde igenom där får några år sedan. Syskonen höll då på att rusta en gammal affär som skulle ingå i projektet "Freluga trädgårsscen".
Fint v'a?
Tyvärr så blev det inte så många bilder tagna på alla de husen, dock så fotade vi ett av dem.
Den här byggnaden fachinerade oss med sitt både nya och gamla utseende.
Den här väggen var häftig. En dam berättade att man bedrivit karamellfabrik till för 14 dagar sedan, när vi var där den 25 juni 2009.
Väder 27 nov. 2gr
27 nov 2010 kom det 60cm snö.
NY SIDA FÖR GÄSTER BUSSTURER
Från och med våren 2012 kommer alla bilder på våra bussresenärer att finnas på ny sida: KLICKA HÄR !
NY SIDA FÖR GÄSTER HUNDSPANN & VARGSPÅRNING
Från hösten 2011 och framåt har vi flyttat reportagen med "gäster hundspann" till den här sidan: KLICKA HÄR !
Väder 22 okt. Dimma -2gr
Väder 17 okt. -2gr
Tyskar, Holländare, Svenskar och Finnskogsbor
Vi tog våra kära grannar på en liten runda på Finnskogen.
Här, vid Källåsen, har det bott många människor genom tiderna. Först kom Svedjefinnarna och bosatte sig här. Därefter kom Svenskarna och det växte till en väldigt stor by med många hus och även en skola som senare brann ner. Man byggde dock en ny skola som senare flyttades till Lövtjärn där den står kvar än i dag. Inget av husen står kvar idag, dock finns en skogshuggarbarack som används som sommarstuga.
Vi tittade på vargspår som var ganska nygjorda. Vi avslutade dagen med att äta en varsin Rolls Roys i Rimetkojan. Vi fick sällskap av en intressant kille, från Kilaforstrakten, som ofta brukade vara uppe på Finnskogen. När vi började prata så hade vi ju en hel del gemensamt.
Det här Holländska paret brukar komma en gång på våren och en gång på hösten till Katrineberg. De har återkommit i 22 år som de tillbringart i Sverige. Norra Sverige har varit deras mål men även själva resan upp har i sig varit målet också. De har rest 5 - 6 mil om dagen och stannat ca. en vecka på speciellt kära ställen som t.ex. Katrineberg. Trevligt v'a?
Nu kom dom för att ta farväl då dom slutar upp med sina resor med sin lilla husbil. Tyvärr så började åldern, 82 år, att ta ut sin rätt med försämrad syn för Joop. Vi kommer att sakna Mary & Joop de Bruin från Nederländerna. De har varit våra vårtecken och hösttecken i många år.
Blånande sjöar mellan de blånande bergen.
Vår nya granne, Ingmar, har fått besök av sina föräldrar från tyskland. Vi gör en liten runda på Finnskogen.
Vi tittade på några eldpallkojor som står kvar sedan skogsarbetarnas tid.
Vid Rimetkojan tänkte vi bjuda på kôlbullar.
Och kan ni tänka er! Det satt tre personer ute vid grillplatsen - Tyskar!
Det blev sex tyskar och vi.
I kojan blev det Lingon-Linnéas Lingonglögg, Lingondricka, Lingonsylt och Strösselbitar med lingon. Och naturligtvis Kôlbullar också. Trevligt att träffa er! Vi ses igen.
Väder 12 nov. -4,7gr
Fansenvargen 6: Öppet öga?
Det kändes lite underligt att polisen inte var ett dugg intresserad av själva älgen utan koncentrerade sig på vårt handlingssätt med att skicka mail till Dalarna så att de fick anmälan på det sättet! De intresserade sig otroligt mycket för PROVERNA - det var ju brottsligt att ta sådana!
Efter att poliserna åkt iväg och tagit proverna med sig så kändes det ganska snopet. Hur kunde det här hända? Vi upptäckte ett mycket misstänkt älgkadaver, och polisen såg OSS som de kriminella personerna. Vi som verkligen är rättskaffens så det nästan slår över åt det andra hållet.
Eftersom inte polisen ville veta något om de faktiska förhållandena så måste vi ju ta tag i det hela och se till att vi blir förhörda på rätt sätt. Sagt och gjort, vi bjöd in dåvarande milöjöpolis och länsstyrelsens rovdjurshandläggare på ett litet möte i vår lilla lanthandel.
De kom tillsammans i en bil och man kunde känna hur de kom för att "sätta oss på plats och läsa lusen av oss".
Sanningen var den att de var fullmatade med falsarier om oss som man oemotsagt tagit emot som fakta. Efter några timmar med riktiga fakta så uppträdde dom inte som de testosteronstinna myndighetspersoner som skulle sätta "dom där jävlarna där uppe" (namnet som vi gick under) på plats längre. Det stod oss upp i halsen med allt. När de åkte härifrån förstod dom båda två hur det verkligen låg till och uppträdde mycket vänligt. Jag har ju full förståelse att den ena, länsstyrelsens rovdjurshandläggare slukat allt som han blivit matad med - han jagar ju nämligen under dessa personer...
Den 28 febr. 2006 hittade vi den här köttbiten ute i naturen, endast en liten bit från vägen. Vis av turbulensen med "Glykolälgen" så gjorde vi efter alla konstens regler. Vi ville ju inte vara "olydiga" mot polis och länsstyrelse.
Summan av kardemumman är ju att de som vill ha öppet öga får verkligen skärpa till sig och inte betrakta folk som kommer med sina iaktagelser som brottslingar.
Efter att poliserna åkt iväg och tagit proverna med sig så kändes det ganska snopet. Hur kunde det här hända? Vi upptäckte ett mycket misstänkt älgkadaver, och polisen såg OSS som de kriminella personerna. Vi som verkligen är rättskaffens så det nästan slår över åt det andra hållet.
Eftersom inte polisen ville veta något om de faktiska förhållandena så måste vi ju ta tag i det hela och se till att vi blir förhörda på rätt sätt. Sagt och gjort, vi bjöd in dåvarande milöjöpolis och länsstyrelsens rovdjurshandläggare på ett litet möte i vår lilla lanthandel.
De kom tillsammans i en bil och man kunde känna hur de kom för att "sätta oss på plats och läsa lusen av oss".
Sanningen var den att de var fullmatade med falsarier om oss som man oemotsagt tagit emot som fakta. Efter några timmar med riktiga fakta så uppträdde dom inte som de testosteronstinna myndighetspersoner som skulle sätta "dom där jävlarna där uppe" (namnet som vi gick under) på plats längre. Det stod oss upp i halsen med allt. När de åkte härifrån förstod dom båda två hur det verkligen låg till och uppträdde mycket vänligt. Jag har ju full förståelse att den ena, länsstyrelsens rovdjurshandläggare slukat allt som han blivit matad med - han jagar ju nämligen under dessa personer...
Den 28 febr. 2006 hittade vi den här köttbiten ute i naturen, endast en liten bit från vägen. Vis av turbulensen med "Glykolälgen" så gjorde vi efter alla konstens regler. Vi ville ju inte vara "olydiga" mot polis och länsstyrelse.
- Vi tog inga prover!
- Vi tog inte kontakt med någon utomstående!
- Vi tog kontakt med Länsstyrelsens rovdjurshandläggare som ringde till polisen.
- Polisen ringde upp oss och vi åkte personligen ner till miljöpolisen och lämnade över köttstycket.
Summan av kardemumman är ju att de som vill ha öppet öga får verkligen skärpa till sig och inte betrakta folk som kommer med sina iaktagelser som brottslingar.
Väder 6 nov. Grått o disigt +4,8gr
Lucas helg på höstlovet
Hundarna fick springa tillsammans med Lucas, upp och ner på stenarna och leka följa John. Dom älskar när Lucas är med och de får springa tillsammans.
Vi körde tre gäng framför 4-hjulingen också.
Naturligtvis ville han vara med i skogen tillsammans med pappa och jaga älg, tänk att det blev en kalv idag.
Lucas är ju lika deltagande som pappa förstås.
Han har lärt sig att "ta ur" innehållet.
Det blir fin föda för många andra djur i skogen.
Det var ju en bit från vägen så det gäller att få ut älgkalven till vägen - varför inte ta båten?
Det är nog första gången den älgen åker båt, tur att den inte är medveten om det...
Sedan får den en färd i bussen...
För att sedan hängas upp i ladan.
Jag minns när jag var liten och hängde vid "stallbacken" där älgarna hängde på rad. Det gällde att ta vara på alla händelser, det var ju roligt när det hände något i byn som var utöver det vanliga.
Hyggena var enormt stora och många så tillgången på mat var mycket gynnsam för älgarna. På den tiden fanns det hur mycket älg som helst. Undrar om vi inte är i början på en stor älg - explotion, som det var på 70/80-talet, igen.
