NY BLOGG FÖR GÄSTER HUNDSPANN O VARGSPÅRNING


 

Familjen återvänder efter åtta år



Klicka på den här länken så får du se fler bilder samt text.



Den 19 feb.2012, från Hallstavik till Östervåla, kom dagens gäster.



Klicka här så får du se mer bilder.

21 feb. 2012 fick vi besök från Stockholm



Gå in här och titta på resten av bilderna.


Skånebor och Belgare kom den 22 feb.2012



Skåne and Belgium, klick here.

Den 15 feb 2012 kom det engelsmän till katrineberg



Click here so you can read about the dog sledding tour

En lyckad vargspårningshelg på Finnskogen

Klicka här så kommer du till inlägget om vår vargspårning.


En del av en sjuårings födelsedag



Klicka på den här meningen så kommer du till bloggen där födelsedagsbarnet finns.

Holländare på besök den 30 jan 2012



Kjell står för kôlbullarna idag när våra gäster skall inta sin lunch. Klicka här så kommer du till resten av reportaget.  




Fransmän som besökt oss



Det här reportaget finns på nya bloggen. This story is on a new blog page. Click here.

Fam.Harper från England, 8 dec 2011



Vi har flyttat "våra gäster hundspann" till en annan blogg. Klicka på texten.
We have moved "our guest sled dog" to another blog. Click on the text.

NY SIDA FÖR GÄSTER HUNDSPANN & VARGSPÅRNING


Från hösten 2011 och framåt har vi flyttat reportagen med "gäster hundspann" till den här sidan: KLICKA HÄR !

Kilaforsbor och Balo & Pajas "gammelmattar" besöker Finnskogen.



Kan det vara vinterns finaste dag idag?



Spirit har kommit först på plats, man kan ju förstås förstå varför.



Småtjejerna är spända på att träffa Balo & Pajas.



Dom vuxna är spänd på att träffa draghundarna överhuvudtaget.



Det blir ju ett herrans liv när inselningen kommer igång.



Är det inte en gammal bekant?



Luna får gå längst bak annars vänder hon sig bakåt och bråkar med sina systrar.



Gapiga Hugo har kommit på plats, han har fått specialbevakning.



Första gänget har kommit på plats i släden.



Största tobogan får det bli idag. Vanligtvis så kör vi 12 hundar framför den men den här rundan är ganska plan så 10 får räcka.



Det gäller att hålla tungan rätt i mun och släden rätt på spåret för att undvika att köra i diket.



Inte alla dagar man har två vackra damer i knä't.



Är det OK i släden?



Över backkrönet så är vi snart framme på raksträckan och då blir det byte av passagerare i släden.



Nu har det plötsligt blivit en till i släden - en liten tjej.



Ja, även om inte Balo & Pajas går med så är det ju roligt att åka hundspann.



Men! Har jag inte fått jultomten i släden? Kanske han tjuvåker för att hans renar har blivit sjuka - men det är ju långt till jul - eller?



Spåret är fullt av nerblåsta delar från träden - det som göms i snö...



Bakka & Billan ser ut att le med hela ansiktet - det här är meningen med livet det.



Hela gänget i släden, dock syns inte den som sitter längst bak.



Nu har vår lilltjej hoppat på skotern...



...och storasyster har hoppat på släden som tar sista kurvan in till gården. Sluggo har uppmärksammat att det gräddas kôlbullar och drar lite åt det hållet. Han skulle verkligen inte ha något emot att få sig en.



Hela familjen hjälps åt att få in hundarna.



Jaa, det är fler som hjälper till att sela av och ta in dem i hundgården.



Inte något gapande hos de här lugna hundarna. Annat var det innan vi kom iväg.



Det här gick ju bra, det var ju riktigt trevligt också. Eller hur?



Leif gamla jobbarkompis på ett företag som inte finns längre.



Nu vankas kôlbullar



Dom har nog ätit kôlbullar otaliga gånger tidigare. Fast våra är ju förstås godare...



Och vana utemänniskor är de ju också.



Men visst har vi ju det trevligt...



...i vår lilla grillgrop.



Ja, nu är det tid för att åka hem eller köra lite mer hundspann.



Alla tar med sig något som skall upp till huset.



Bra att få hjälp med grejorna.



Anette plockar med sig köksgrejorna.



Skriva i gästboken...



Roligt att ha er här, ni var faktiskt de sista som kunde åka hundspann. I skrivande stund så vet vi att spåren är helt uppluckrade efter ett dygns varmgrader och ihållande regn.
Hoppas ni gör ett besök i sommar - välkomna.



Nu skall småtjejerna åka med ett eget hundspann. Pajas är ju justerad så det får bli Balo somfår dra släden.



Balo blir lite fundersam över att springa alldeles ensam, dock börjar han dra. Det var nog roligt att få dra lillmatte.



Bra går det...



...ända tills släden går ner i diket. Men skam den som ger sig, det är bara att springa ikapp...



...och kasta sig på släden igen.



Det gick ju bra! Nu skall lillasyster köra.



Fast det är nog bäst att mamma står bakom.



Lillsyrran tyckte att det var kul, det blir nog en till gång. Eller hur?
Vi ses.

Holländare på hemlig firmafest i Sverige



Kullerbacka gästhus i Segersta har fått gäster från Holland och de tar med sig sina gäster upp på Finnskogen för lite hundspannsåkning.



Som vanligt är det jättetrevliga människor som kommer.



Jaa, affären förundrar förstås. Undrar om de tycker att det är stökigt och rörigt eller om de tycker att det är spännande och fint?



Ut till hundarna som gapar och skriker ut sin iver att få följa med idag.



Några vill ju köra själv så Leif går igenom hur man går tillväga och vad man behöver tänka på.



De flesta ville faktiskt prova på och köra.



Solen sken och det skulle bli en både vacker och ganska varm dag.



Ledarhundarna på plats.



Två damer är först ut i släden.



Härligt.



Fortfarande har vintern grepp på klimatet.



Han ser ganska van ut att stå på släden - har han fuskat och provat tidigare?



Mjuk och fin snö...



pelle & Osten har fått Hugo & Marvin med sig.



Byte i släden...



Ett kort innan vi åker vidare...



...ett leende för den här fotografen också...



...byte på lilla spannet...



...samma stil på båda muscherna...



...fotografering igen...



...bekväm släde att sitta på...



...många olika rep, kan de verkligen behövas allihopa?



Strävsamma par.



Marvin, som är unghund, vilar ut under vårt stopp för byte av folk.



Raksträckan fram till hundgårdarna är en bra plats att byta muschers på.



De flesta var sjukgymnaster och dietister och riktigt spänstiga må ni tro.



fotgrafering av personerna i släden.



Det kunde faktiskt bli lite trångt på promenadstråket.



- "kan vi inte sticka iväg snart"? Tycker Hugo  Marvin.



Frank, från Kullerbacka, ser till att hans gäster får en tur med hundarna och inte blir bortglömda.



Och fotograferar för minnes - albumet.



Dom här sjukgymnasterna kurerar inte bara sjuka, de är ena riktiga busungar också som passar på att snöpula varandra.



En något suddig bild som jag får skylla på kameran...



Undrar vem det är som kommer där borta?



Jo, det var ju chefen för hela skaran.



Man kan ju fotografera när man sitter i släden också.



Det är nog bland de mest fotograferade hundstjärtar i det här området.



Härliga färger i släden...



Ja, även på släden...




Vem kommer här tro?



Chefen igen?



- "Nu tar jag och byter släde".



- "säg chees"!



Byte av muscher.



Spilivinken som älskade att snöpula...



- "hur känns det att sitta i den här släden då"?



Hej. Hej!



Står han inte och myser? Över vad? Kan man undra...



Roligt med snö, varför inte passa på att göra några snöänglar?



Språngspår! Varg, hund eller räv?



Sista muscher ut.



Tyvärr blev det en ganska kort sträcka.



Men ett fint kort blev det.



Leif fick dock god hjälp med att sela av hundarna och ta in dem i hundgårdarna.



Nu vankas det kôlbullar och kaffe...



Kjell är en hejare på att grädda kôlbullar.



Dom hade verkligen roligt hela tiden.



Efter det här så vet jag att det blir en riktig finsk sauna och rullning i snön, det ni!



Törs ni rulla er i snön?



Lite kaffe på maten kanske?



- "vad är detta"?



- "kan det verkligen smaka gott? Så'na här har vi inte i Holland."



Det där smakade bra v'a?



Kan man inte se buset i ögonvrån?



Här är det defernitivt bus - snöpulning!



Undrar vad de har för offer i åsyn?



Var det inte självaste chefen?



Undrar vad som dryftas i det här gänget.



Är det ett rop på hjälp eller är det ett "hejdå"?



Tack hela gänget, hoppas ni har haft en trevlig dag hos oss. Ni är hjärtligt välkommen tillbaka.






2 x 2 Gävlebor på besök idag



Från Gävle har detta par kommit för en tur med hundarna.



Lucas startar upp ett litet spann och kör en liten bit för att därefter lämna över. Spirit och Luna får gå i led för första gången.



Bra att starta med att sitta i släden och kika in hundarna.



Det andra paret, vi har nämligen två olika par med oss idag, startar med att köra själv.



Ja, det är faktiskt andra gången i vinter som de åker hundspann.



Alla hundar vill ju vara med och springa i spannet, dock måste vi lämna Pajas hemma idag då han visade tecken på lite hälta, lätt gjort om de kommer ut i lösnön och få en sträckning. Kompisen Balo fick dock gå med. Döm om min förvåning när det plötsligt dyker upp en hund bredvid mig när jag står på släden - utan sele och springande fri från linor. Det är ju Pajas som kommit ifatt oss när vi kört några km. Han kunde inte stå emot utan tog sig ut och sprang ikapp oss och sökte upp mig för att få på sig en sele och sättas in i spannet



Pajas kommer springande ...



Leif tar hand om honom, turligt nog så hade vi några selar med oss som reserv.



Han får gå bredvid Balo i ett litet spann.



Nöjda och glada sätter vi igång igen.



Vinter och kallsnö är fortfarande kvar, härligt!



Genom Trollskogen...



...nerför backar...



En glad tjej från Ryssland har kommit för att köra hundspann. Kamtjutkerna, ett naturfolk i Ryssland har en gammal tradition med hundspann. Sten Bergman, upptäckresanden, körde tillsammans med sin fru hundspann med Kamtjutkerna.



Pajas blev nog ett bra tillskott bredvid Balo i det här spannet.



Mitt spann var fullt, både med hundar och folk i släden.



Nu är det dags att byte muschers och folk i släden.



Hon tar det ena spannet...



...och han tar det andra, Pajas ser inte ut att halt...



Ganska tajt mellan spannen.



Visst ser det härligt ut, eller hur?



Går det bra för dig?



Här sitter två nöjda personer som vilar ut efter ett pass bakom släden.



Färska vargspår fick vi se också, kul!



Spirit och Luna pressar på för att komma ikapp oss...



...och passar på att vänslas, sitter man så här lågt så är det fritt fram att pussa på folk.



Väl tillbaka så vankas det lunch. Lucas har börjat grädda kôlbullar - hans älsklingsrätt när han är hos oss.



Andra gången för vissa...



Hoppas ni gillade det.



Dom hade ett äkta rysk invandrande hunddjur med sig, var det varg eller hund?



Lucas avrundar sin dag med några kôlbullar också.



Tack för att ni kom till oss och att ni skrev i gästboken.



Och tack för att ni kom till oss en andra gång...



Ni är verkligen välkommen tillbaka, kanske en titt i sommar?




Två äkta Ryska invandrare



Valeria tog en promenad med hunden Billy.
Billy är ju ganska stor så när han hade lekt och spungit runt blev han rapporterad som varg. Det är lätt att ta ett hundspår som vargspår om man har lite fantasi och inte är så säker på hur ett vargspår ser ut. Det är dessutom mycket svårt att avgöra storleken på tassarna om det är lössnö vilket det var.



Men han är faktiskt en äkta Rysk invandrare precis som vargtiken som man sövde och fraktade ner till södra Sverige, för att få nya gener.



Billy har hittat en kotte och låtsas att det är en lekkompis.

Valeria tar tillsammans med en kontakt i Ryssland hand om Ryska lösdrivande hundar och omplacerar dem här i Sverige. Billy är en mycket sund och fin tvååring som söker ett nytt hem. Visst verkar han trevlig. Intresserad?

Gå in på deras hemsida och läs om deras verksamhet.   www.hundsamarit.se

Födelsedagspresent





Tre tjejer har kommit till Katrineberg och gör ett besök i "Westbergs" gamla lanthandel.



Men naturligtvis så skall de åka hundspann också. Lucas är på besök och blir som vanligt en stor hjälp med både hundar och körning.



Först hjälper han mig och sela in hundar innan Leif tar vid och sätter in dem i spannet på sin plats.



Lucas har verkligen god hand med hundarna och de älskar honom.



Det skall gå några unghundar med idag...



...de gapar och skriker och rycker i linorna så vi har satt dem med rutinerade tikar som "läser lusen av dem" och ställer sig i givakt.



Mor och dotter tar plats i släden först.



Födelsedagsbarnet börjar med att köra själv.



-"undrar hur det går för henne", hon hänger dock med.



Jaa, det gick ju som smort, eller hur?



Efter en stunds körning så känns det skönt att bara sitta i släden och koppla av.



Mamma har hoppat på släden. Balansen finns ju när man är van ryttare.



Det blev ganska långt körpass som kändes i benen, fast som ryttare har man ju mycket benmuskler förstås.



Lucas kör lite emellanåt förutom att han startade från gården.



Uppför backar...



...nerför backar...



...runt kurvor...



...genom trollskogen...



Bäst att passa på att få lite bra bilder med hem till maken.



Dottern har tagit över spannet och passar på att få sig lite snack med mamma under turen.



Hon visade sig vara en riktig Muscher.



Hundarna är ivriga att få springa.



Mamma tog dock över på slutet för att köra den sista biten över vägen.



Det var en fantastiskt fin dag med massor av sol.



Skotern kör förbi oss innan vi skall korsa vägen, det känns tryggt, det går nämligen inte att se trafiken när man kommer från det här hållet.



Asfalten är framme på vägen så Leif har skottat i en rimpa med snö så slädarna lätt glider över.



Väl hemma på gården igen.



Billan är lite sömnig och längtar in till sin egen koja.



Ja det här var väl trevligt, eller hur?



Flera handlers tar omhand hundarna idag.



Lucas tar hand om Ludde.



Nu vankas kôlbullar.



Hoppas det allaredan har varit ett rejält tårtkalas.



Jag tror man kan skönja ett litet leende på den duktiga muschern.



Och den andra muscher.



För att inte tala om den tredje muschern.



Lite skriva i gästboken. Tack för att du gav en slädhundstur i födelsedagspresent och att vi fick utföra den.



Födelsedagsabarnet skall ju också skriva i gästboken.
Tack för en rolig dag tillsammans med er, hjärtligt välkommen tillbaka.


Göransonska i Sandviken jobbar gärna ideéllt



Hundspannsskylten är framme för att vägleda våra gäster att, här är det hundspann.



Från Sandviken har dagens gäng kommit. Hela gänget brukar jobba ieéllt med att laga mat - det ni!



Men idag skall de inte laga mat för idag skall det bli kôlbullar som lagas över öppen eld.



- undrar hur den här dagen skall sluta?



- det är ju en förfärlig massa slädar här.



- jag minns när jag körde fora hit till Katrinebergs lanthandel och träffade Klas och Erik.



Idag är det mycket halt och isigt i spåret så vi törs inte låta någon köra eget spann. Vi får ta den största toboggan, expeditionssläden som rymmer fler personer.



Första gänget på plats i släden.



Ett litet leende för fotografen tack.



Värmen hade dock kommit och luckrat upp spåret så det hade nog gått bra att köra idag.



...fast det är nog inte så dumt att sitta bekvämt i slädenb ändå.



Nu börjar det bli fina dagar där man kan skönja vårens ankomst.



Klart för nästa gäng i släden.



Vi stannar på "raksträckan" för passagerarbyte - var är stinsen?



Tänk alla dessa glada och trevliga människor som kommer hit till oss - man känner sig priviligierad.



Den här herren har ingenting emot att få två damer i knä't.



Snöankaret, handbromsen, hänger på släden fär att sättas i om det skulle behövas.



Nästa gäng väntar in oss.



Bäst att hålla tungan rätt i mun och inte hamna utanför det hårda spåret.



Slädbyte...



...över till "manssläden"...



...den är ju som en riktig soffa att sitta på...



...iväg igen...



Hundarna älskar sitt jobb, ingen bryr sig fast det går två löptikar med i spannet - "var sak har sin tid".



Ett glatt gäng som tycker livet är kul.



...raksträckan igen...



...luktar det inte kôlbullar - eller...?



Spirit försöker stjäla en kyss!



Hälsingemyren.



Första gången med hundspann.



Syskonparet, Bakka & Billan i led.



Skotern är en bra backup när man skall köra ett litet spann utan förkunskaper.



Men att sitta i släden kräver inga förkunskaper.



Idag fick vi inte se några vargspår men för det mesta brukar det finnas även om de kan vara några dagar gamla.



Fast vem bryr sig om vargspår när man har en vacker dam i famnen.



Kjell har pannorna varma för att grädda de första kôlbullarna.



Att ätas med lagom söt lingonsylt över kôlbullen.



...och mycket snack förstås...



...som god dessert, en riktigt god "älgskit" som jag fick smaka på - gissa om den var god!



Undrar vad de här har smakat på för gott? Det har i alla fall tagit en del av "musten". Eller hur?



Kan det vara "paltkoman" som infunnit sig?



Ett riktigt järngäng med riktiga järn-,  gummor och gubbar.
Tack för ert trevliga besök hos oss och hjärtligt välkommen igen.


Sportlovet 2011



Lucas har sportlov och bestämt sig för att tillbringa veckan hos sin farmor ochg farfar i Katrineberg. Ja det blir ju inte precis någon vila att vistas där. Idag kommer några som skall åka hundspann. Lucas får förståss hjälpa till.



Lucas går i Engelska skolan i Gävle och hans mucikfröken skall komma på besök tillsammans med biblotekarien och deras barn.



Från Stockholm har den här familjen kommit, de var här för två år sedan vid samma tid och åkte hundspann.



Barnaskaran har utökats med en liten baby till. Storasyster minns dock att hon var här.



Pappa har också följt med idag. Han gillar dock stora terränggående bilar med mycket stora däck, ja han har en som just nu rullar i Afrika. Det ni!



Leif berättar om hur man skall göra när man kör själv...



...och visar hur man håller i släden.



Lucas håller reda på stora spannet.



Lucas startar upp det lilla spannet...



...för att sedan lämna över till...



Här sitter fröken med de tre barnen så det måste var bibliotekarien som kör spannet.



Är det inte ett skogsrå som kommer där borta?



Jo men hon har nog storskogsrået framför sig.



Hej, hej alla barn och fröken i släden.



Det går undan, och bra går det.



Det kan ju vara skönt att bara sitta i släden också.



Nu är det storasyster som skall köra själv.



Och det går ju naturligtvis bra.



De blev en mycket varm dag så mössan hade åkt av.



Lillasyster skall också köra själv och mössan har åkt av här också.



Det går så bra så.



Balo och Pajas går faktiskt ganska bra idag.



Nu har vi bytt folk i släden, mamma och alla fyra barnen får faktiskt plats.



Pappa passar på att testa hundspann även om det inte har någon motor som drivs av bensin.



En riktigt glad tjej.



Över Svarttjärn.



Myren.



Just nu håller vi oss på Hälsingesidan men i skogsbrynet går gränsen till Gästrikland.



Lucas har lämnat farfar hemma för att börja med elden till kôlbullarna.
Han tar hand om den som behöver hjälp av en "handler".



Nu närmar vi oss hundgårdarna igen.



Storasyster ville också prova på att köra.



Pappa kör in mot hundgårdarna.



Charmigt leende eller hur?



Är det någon vi tappat?



Samling runt elden och kôlbullarna.



Renskinnen är varma att sitta på.



Lucas fixar kôlbullarna.



Tänk att laga mat till fröken - lustigt.



Hemgjord lingonsylt.



Skulle tro att pojkarna kommer att ha någon sort av brumbrum under baken framöver. Eller hur?



Lucas har paus med gräddningen. Hur många vände du i luften?



Betänksamma flickor.



Lite krångligt att hålla tallriken i knä't.



Pappa hjälper minstingen med maten.



Sedan bryter värsta snöbollskriget ut i Engelska skolans regi.



Ja fröken blev vild och kastade snö runt omkring sig...



...Lucas hakade på och blev till en snökanon...



...som fick fröken att nästa skratta på sig när glasögonen smäckades full av snö...



...alla förvandlades till snömonster som kröp fram i snön.



Nu har det blivit dags för Lucas att starta sina hundar som han skall kör i helgen.



Alla vill se när han sticker iväg.



När han kommer tillbaka så skall storasyster köra.



Här är en som ser ut att trivas.



Nu är Lucas tillbaka.



En hund var ganska lagom att köra.



Det klarade du bra tjejen!



Tack för att ni kom till oss, ni är verkligen välkommen tillbaka.

"StockholmsTönsar" i Katrineberg



Idag har vi fått gäster från Tönsen, en liten by på Finnskogen. Ja, egentligen kommer dom från Stockholm men har stuga i Tönsen.



Solen visade hela sin strålande yta som med den vita snöns hjälp färgade våra vinterbleka kinder till en hälsosam brun färg.



Vintern håller i sig och späder på med snö med jämna mellanrum. Många hundar har kommit underfund med att det går lätt att ta sig ur de korta väggarna. Det är bäst att ta de hundar som lärt sig att komma så fort vi börjar sela in hundar.



Lillen och Ludde accepterar inte att stanna hemma när alla kompisar skall ut och jobba.



Äntligen iväg.



Barnen sitter väl tillrätta i släden när mamma sköter om och varnar för bilar vid vägövergången.



Pappa kör Wolf och Marvin i led samt Pajas som tredje hund. Dom sköter sig mycket bra.



Öppna vyer har vi här också även om vi inte har fjäll som norra Sverige har.



Sjöarna är fantastiskt värdefulla...



...liksom myrarna...



...och vägar som vi får använda som led.



Det ser lite trångt ut i släden, eller hur? Det blir dock ganska varmt och skönt när man sitter tätt.



Nu är det dags att byta Musher på lilla släden.



Hur är det sonen? Nog skall du väl prova?



Jajamen han hoppar på släden och kör som om han aldrig gjort annat.



Marvin verkar trivas att gå i led, han klarar det med bravur också.



Några minusgrader och strålande sol, kan det bli bättre?



Uppför "mördarbacken" kan man faktiskt hjälpa hundarna genom att sparka. Det gäller dock att inte göra det i tid och otid, då kan de låta bli och dra och låta Mushern göra arbetet.



Pappa har fått lite vila i släden, bra att passa på att knäppa kort på övriga familjen.



Mamma skall ju naturligtvis också köra.



Fast lilla syster vill inte köra, bäst att sitta kvar i släden.



Spåren är som ett "salsgolv".



Skotrarna har faktiskt börjat köra mycket lugnare i spåren sedan vi satt upp hundspannsleds-skyltar tillsammans med skoterleds-skyltar



Visst är det roligt att köra, eller hur?



Tillbaka på gården igen.



Hundarna suger åt sig beröm och klappar.



Sela av hundarna återstår nu...



Pappa får säkert en massa fina bilder.



Nu skall Lucas köra sina hundar med tävlingssläden.



Iväg bär det med ett jehu, det blir en kort sträcka.



Vi avslutar som vanligt med kôlbullar.



...och lite kaffe med bullar.

Det var roligt att ni valde att komma till oss och åka hundspann. Hoppas ni fick med er en angenäm upplevelse. Vi ses nog igen skulle jag tro.

Besök från huvudstaden



Dagen börjar faktiskt med lunch bestående av lasagne och kaffe med morotskaka. Två olika par har strålat samman i vår lilla "lanthandel" i Katrineberg. Ja båda paren kommer också ifrån Stockholm.

Vi skall börja dagen med att titta på spår efter de vargar som finns kvar, det har ju som bekant dödats en liten vargtik. Det gäller också att göra sig ett matsäckspaket att ta med på turen.



Som vanligt har vi ju turen att få hit världens trevligaste människor, så även den här gången.



Skidorna skall upp på taket, tur att det finns en stege.



Och viss förberedelse med karta och GPS.



Hoppa in så far vi.



Väl framme vid vargspåren så skall allting ner igen.



Ryggsäcken med matsäck och lite annat diverse för några timmar ute i skogen.



På med skidorna.



Se'n bär det av.



Dock bara en kort bit, och där finns dom - vargspåren.



Vad kan det vara?



Lite genomgång på vad spåren "berättar".



Vargen går ju faktiskt inte alltid på de mest lätt"gådda" ställena, det kan bli väldigt snårigt emellanåt.



Men dom finns där.



Både alfatiken och alfahannen har markerat och tydligt är att tiken har börjat löpa också.



En hanvalp verkar ha överlevt nidingarnas attack med skotrar och skidor.



Det går ju bra att skida mellan stock och sten, men man skulle nog haft lite större trugor.



imman börjar lägga sig på linsen, kan det vara lite svettigt kanske?



Det är bara att följa vargspåren hur de än har gått.



När det är så här djup och mjuk snö så kan det vara svårt att se själva tassavtrycken.



Ja tänk att hela den ljusa dagen gått och vi börjar komma in på den mörka kvällen.



Man är ju inte precis upplagd för skämt just nu efter många timmar på skidor.



Det var ju desto trevligare att komma in i kojan och tillreda maten på öppna elden. Varmt och skönt var det också.



Den bakade potatisen börjar snart bli klar och rotröran också.



Bordet är dukat så gott det går i en eldpallkoja, lite vin blev det dock.



Leif berättar och står i.



Det som inte hanns med innan spårningen fick tas efter, det där med pipblod osv. Bilderna fick tala sitt eget språk.



Ingen rast, ingen ro. Nu skall vi sela in hundar. Ett tiospann och två fyrspann.



Hundarna är ivriga att komma iväg.



Musherna gör sig klara.



Och kan ni tänka er! Det här paret är ryttare också så det bådar gott, de är ju riktiga djurmänniskor.
Och kan ni tänka er! Hon har svart bälte i karate också, det ni!



Wolf och Marvin jobbar bra ihop i led.



Tjejerna började med att sitta i släden. Och det här är också hästtjejer. Jätteroligt.



Tänk att Marvin skulle visa sig passa så bra att gå i led - en ny ledarhund kanske?



Musherbyte. Det är ganska skönt att få lämna ifrån sig spannet och sätta sig bekvämt ner i renskinnsbädden och bara vila. Det är ganska jobbigt att stå på släden och använda muskler som man inte visste att man hade.



Hundarna har ingenting emot att ta en liten paus.



Wolf gapar dock och skriker och vill snarast iväg igen.



Tjejerna har intagit varsitt spann och sätter iväg uppför "trollskogen".



Wolf och Marvin strävar uppför leden.



Jaa, det är nog skönt att sitta i släden och vila.



Över sjöar...



...isen är ju hela 70 cm tjock...



...inget stöp...



...nerför backar...



...och bredvid vargarnas revirmarkeringar...



...tar sig Wolf friheten att rulla sig i vargskit medans Marvin tittar på - och lär, skulle jag tro.



Vargskit luktar riktigt illa skall ni veta. Wolf blir riktigt stolt över sin nya lukt - blir de andra hundarna avunsjuka tro?



Solen sken och det blev en riktigt skön dag.



Det är med viss sorg man tänker på att den varma solen snart kommer att smälta all snön och vintern kommer att ta slut...



Men sommaren kan ju också vara trevlig.



...eller hur?



Väl hemma igen så tar alla itu med att sela av och stoppa in hundarna i hundgårdarna igen.



Hundarna njöt av att bli ompysslade.



Lisa fick sig en egen vän.



Selarna samlas ihop.



Som vanligt avslutar vi med kôlbullar i "gropen".



Nu har ju ni tillbringat natten i eldpallkojan som skogshuggarna gjorde när de gräddade sin kôlbulle över öppen eld. Dags att smaka den också, gott va'?



Undrar vad den här gesten beskriver för historia.



Kommer röken från brasan eller pannan tro?



Undrar vad Leif grunnar över? Kan det vara en god kôlbulle kanske?



Skriva i gästboken och byta om till civila kläder igen innan resan tillbaka till huvudstaden.



Vilket trevligt gäng vi har fått äran att umgås med under ett par dagar. Hoppas vi ses igen någon gång.

Tidigare inlägg
RSS 2.0
web counter