Nu är måttet rågat! 1
Vilken härlig bild! Gnistrande sol, massor av snö, och redo för att sela in hundarna och köra en sväng med trevliga bekanta som var på besök.
Det fanns dock en faktor som spökade, ingången till huset saknar en hall, man kommer nämligen direkt in i köket.
Alla skor och ytterkläder får samsas med allt som händer i ett kök. Man är trött på att kliva över skor på golvet när man skall gå och hämta mjölet.
Det fungerar ett tag men nu har det "taget" tagit slut och vi är i ett skriande behov av en liten hall där gäster och husfolk kan hänga av sig.
Önskemålet var att bygga in verandan och lägga till ytterligare 1,5 meter, den här bilden är dock från i vintras, den enda bilden på verandan och ingången som jag kunde hitta.
Vi tog en diskussion om hur vi skulle lösa problemet. Skulle vi bygga en hall själva så kommer det att dröja väldigt lång tid - vi ville ha den till vintern.
Vi frågade sonen som har företag som både bygger och installerar fönster och dörrar, ja riktiga kvalitetsdörrar, Dalocs säkerhetsdörrar. Vi kommer dock att ha enklare dörrar till vårt lilla bygge.
Sonen hade mycket att göra men lovade att förbarma sig över oss. De skulle vara två personer som skulle ta sig an vårt projekt.
De kom och vi mätte lite på ett ungefär, som det skulle bli som färdigt resultat och satte ut pinnar där grunden skulle grävas.
Ett mycket gammalt träd med paradisäpplen står mitt på gården, det blommar enormt mycket varje sommar, lagom till mors dag. Tråkigt nog så har det drabbats av parasiterande tickor som slår ut överallt. Den enorma blommningen är nog ett rop på hjälp för att slå nya skott och på så vis klara det fortsatta levernet.
Tråkigt nog så var trädet placerat så att det skulle vara i vägen för både grävskopor och bygge så vi var tvungna att såga ner det.
Trädet var dock så fullt av parasiterande tickor så det skulle inte ha klarat sig så många år till i alla fall.
Kronan var mycket stor och alla grenarna blev lagda på hög innan de fraktades bort i skogen för att förmultna.
Hallonhäcken och vinbärsbuskarna ligger också illa till...
Alf, från Sjösveden kom med sin grävskopa/lastare och började gräva.
Cementtrappor och stora stenar plockades upp.
Kvar blev detta dike som grunden skulle gjutas i. Vi hade fått ett minimimått, av sonen, på hur djupt det skulle grävas. Det var många stora stenar som plockades upp.
Hade vi verkligen tänkt oss så här stor hall?
Nu var det bara att invänta snickarna...
Byggarna kommer 2
Tony och Robban kom med bilarna fullpackade med cement, lekastenar, virke m.m. som skulle behövas de närmaste dagarna.
En lastbil från Ockelbo kom med ett gruslast som räckte både till fyllning och gårdsgrus.
Fyllningen packades samman med maskinen som syns på bilden nedan.
Därefter började grabbarna att göra en form för att gjuta i.
Det är fantastiskt gediget arbete allt igenom, ingenting lämnas åt slumpen. Till och med armeringen är prydligt och fint gjort.
En stor sten låg under hörnet på gården och kunde inte tas bort, då gjorde de bara en liten trappa upp för att få samma bärning på alltsammans.
Cementbilen kom med färdigblandad cement...
...som bara fick flöda ner i formen.
Häftigt.
Snart är hela formen fylld. Nu skall formen brinna till ordentligt innan man går vidare.
Lucas och Emil gör i ordning egen lunch - kôlbullar.
Efter en par veckor var det dags att blanda cement för att fortsätta arbetet med grunden.
Lekastenarna kommer på plats. Allt med perfekt precision.
Andra varvet.
Tre varv blev det. Men vad stort det verkar bli! Var det verkligen så här stort vi hade tänkt oss att hallen skulle bli? Vi får väl vänta och se.
En liten fikastund innan de åker tillbaka till Gävle.
Nu börjar det ta form 3
Fullpackade med virke och isolering kommer de åter upp på Finnskogen. Så fortskrider arbetet.
Taket som suttit över verandan har gjort sitt och har fått tjänstgöra som bakgrund till måltavlorna när grabbarna tävlat i luftgevärsskytte.
Golvreglarna kommer på plats med millimeterprecision. Vattenpasset har fått hjälp av laserstrålar.
Facken för de porösa "tjärpappsskivorna" snickras till.
De exakta måtten mäts ut.
Skivorna passas in med millimeterprecision.
Glöm hammare och spik. Nu gäller det spikpistol och tryckluft.
Bullen blev så irriterad så han tog och flyttade till gamla soptippen.
-"Det kan ingen bo kvar på det här stället - bäst att sticka".
Han gick med bestämda steg genom byn och fortsatte mot Gruvberget. Svante försökte stoppa honom men han ignorerade honom totalt och fortsatte bestämt sin färd. Bullen, den annars så sociala och tillitsfulla hunden.
Vi körde runt och lockade på honom men han gav sig inte till känna.
Facken fylls med isolering.
Andra laget isolering kommer på plats.
Hur var det med storleken? Det var ju en liten hall vi skulle ha - eller hur?
Golvskivarna kapas till.
Finjustering?
De passas in. Tony lägger in en spark som tajtar till springan mellan skivorna så inte ens det tunnaste rakblad kommer emellan.
Det var ju en liten hall vi skulle ha men hur skulle det vara att få ett rum extra till allt det där som alltid fattas...!?
Bullen tog sitt förnuft till fånga och lät sig övertalas till att flytta hem igen. En diskussion med Tony och Robban huruvida de kan tänka sig att ta det lite lugnare med pistolen gjorde att han valde att stanna hemma.
Snygga killar va´?
Det blir ett rum till 4
Jaha! Då var det klart! Då tar vi itu med reglingen och ser till att få på taket innan kvällen. Vädret verkar bli fint, enligt rapporten så skulle det inte bli regn de närmaste dagarna.
Efter måttning och mätning börjar det ta form...
...dörren åt det hållet...
...och mer...
Takstolarna snickras till efter noggrann uträkning på lutning och tillgängligt utrymme. Hypotenusan...
Skall de spikas uppifrån så skall det...
Här gäller storspik och hammare. Grannen kommer på besök för inspektion.
Vid det här laget har vi förstått att utbyggnaden skulle bli lite större än vi tänkt från början.
Är det något vi saknar så är det utrymme! Tony, sonen vet hur trångbodda vi är och skrockar nöjt när vi börjar planera för två rum istället för en liten hall.
V får en hall som vi kan möblera. En soffa och bord där man kan sitta och umgås får gott och väl plats.
Rummet som blir innanför blir ganska stort och en bra plats för alla kläder m.m.
Ett fönster som är lämpligt stort för att man skall kunna sitta i soffan och titta ut mot gården och hundgårdarna.
Ett litet fönster bredvid dörren som inte behöver kunna öppnas. Det var bara och säga sina önskemål så fick vi ett fönster med exakta mått, precis som vi önskade.
Takstolarna kommer på plats.
Det befintliga fönstret som fanns vid "kontorsplatsen" har vi fått såga mitt itu. Hur skall vi kunna få till det med ett halvt fönster?
Fönstret i rummet innanför hallen behöver bara vara ett ljusinsläpp, så mycket vägg som möjligt behövs till förvarinsutrymme. Därför blir det också ett specialmått på det här fönstret, som passar våra behov.
Alla takstolar på plats.
Taket spikas på.
Nu börjar det skymma, dock fortsätter arbetet ett bra tag framöver med hjälp av starka bygglampor.
Arbetet fortskrider nästa morgon, allt går i hiskelig fart och blir hiskeligt BRA!
Vindpappen stoppar de kyliga vintervindarna och håller kylan ute.
Snart dags för plåten.
Vindpappen skärs upp så man kan gå genom dörröppningen.
Isoleringen börjar komma på plats.
Ännu så länge ser man takstolarna.
Det har kommit skivor på väggarna och Robban spänner upp plasten...
...för att lägga upp isolering.
Det blir mycket bättre än jag någonsin kunde tro...!
Robban har börjat med panelen. Sätter nog in dörren nu också.
I med karmen och rikta in.
Och hänga i dörren.
Bra va'?
Sedan lägga panelen ända upp.
Fortsätta panelen runt om.
Men hur blir det här då?
Takplåten skall på, det går i ett nafs.
Den gamla parabolen har gjort sitt. Den är omodern, men när satelit TV kom så var den toppmodern med motor som man kunde rikta in mot de olika sateliterna. Tänk när Tyskarna visade naket på RTL-TV och mina morbröder och mostrar satt i trappen och tjuvtittade isället för att gå och lägga sig. Då var det spännande...
Det lilla fönstret bredvid dörren blev alldeles lagom stort. Man kan ju kika på vilken som knackar på dörren...
Fönsterna börjar ta plats - inte så tokigt.
Och se hur Tony löste det halva fönstret vid kontorsdelen. Vi fick ett fönster som går från golv till tak med ett fantastiskt ljusinsläpp. Fönstret är så pass stort så att man kan använda det som en balkongdörr. Det blir nog en liten trappa ner till marken.
Det lilla fönstret på utbyggnaden är alldeles lagom för ljusinsläpp och lämnar en stor del av väggen fri för förvaringsutrymmen.
Storleken blev perfekt, alla fönster och dörr blev perfekta, lutningen på taket blev perfekt, sammansmältningen med det gamla huset blev perfekt, ja allt blev alldeles perfekt.
Och vet ni vad? Fönstren är gjorda i komposit och kan alltså inte ruttna - och de är nästan hälften så dyra som andra fönster...!
Vill du veta mer? Läs här.
