Rospiggar på besök på Finnskogen den 27 maj
Risten håller utkik efter en buss om han hört ryktas om skall komma idag.Han skyndar sig ut så fort han hör den komma.
Från Roslagen till Finnskogen har dagens gäster förflyttat sig med en buss som egentligen hör hemma i fjällen - man kan kanske säga att de tagit sig från havet och stannat mitt emellan, hos oss.
Ja, det ser inte så märkvärdigt ut på utsidan men inuti kan man skönja den aktivitet som det var förr i tiden som sädesmagasin. Väggarna är gediget timmer och balkarna är tjocka som många träd var förr i tiden.
Nu skall det smaka med en rejäl "målarmacka" och "Lingon - Linneas" strösselbitar. Kaffet är nykokt och starkt och vatten från "Potenskällan" finns det också på borden.
En liten trevlig stund blir det med både berättelser och sång.
Los - Linas historier kan väl inte vara sanna - eller...?
Nu har Risten tagit med sig gruppen till Westbergs gamla lanthandel.
Här var det minsann en massa gamla varor på hyllorna.
En karamellstrut kan alltid vara bra att ha på resten av resan, man vet ju aldrig när man får sig något till livs nästa gång...
Strutarna var sprängfyllda.
Ja chauffören kan också behöva en.
Den gamla monarken väckte gamla minnen till livs.
Avtryck från vargtassen visar hur väldigt stora tassar den har. Fö att inte tala om hur en vargskit luktade...
Efter Katrineberg blev det ett besök i Gruvberget och Staffanskyrkan, med berättelser och mycket vacker sång.
Därefter kom man till Loses och Finnskogsteatern.
En stor eld och en stor kåta, vad vankas det här månntro?
Risten tar med sig gästerna.
Leif håller på att förbereda palla de nio pannerna over den stora elden.
Det gäller att ha en redig eld för att det skall gå undan med Kôlbullegräddningen.
Ja kön växer till med hungriga resenärer.
En Kôlbulle med hemkokt lingonsylt från skogen och lingondricka därtill.
Risten har hoppat in bakom pannorna och gräddar för fullt. Börjar han inte bli lite oroväckande röd i ansiktet. Kan det möjligen vara för hett?
Hoppas det kommer att smaka bra.
Det pågick en annan aktivitet på Loses där pensionärer hade möte, de skulle grilla vid en eld i närheten. Men när de fick se att vi hade Kôlbullar så var det några som kom och ville ha sig en Kôlbulle istället.
Nu gäller det att hitta sig en plats att sitta.
Och kan ni tänka er, inne i kåtan var det varma eldar som brann och man kunde sitta på en kubbe och ha tallriken på en.
Eller man kunde sitta vid ett bord och äta sin Kôlbulle.
Det smakade mycket bra.
För de flesta var det en ny smakupplevelse att äta skogsarbetarnas traditionella rätt.
Efter maten vankades det kaffe och morotskaka.
Risten passar på att få i sig en Kôlbulle och samtidigt prata med en trevlig dam. Ja, kan man inte skönja en liten flört?
Sockerpaketet på bordet som det gick för sig på skogsarbetarnas tid ute i kojorna.
Här har det uppstått tycke mellan en dam och en gunga, fantastiskt roligt och balansen sitter i sedan barnsben.
Nu har Risten börjat samla folket på vridläktaren. Det blir en stunds samkväm.
Leif har dock lite att prata om med damen som just skall ta en kopp kaffe.
Så här såg Kolarkojorna ut som stod här och där ute i skogarna.
I eldstaden gjorde Kolaren sin Kôlbulle.
I slafen sov han, ja här kunde två stycken sova.
Nu är de klara på läktaren och skall åka vidare till Byss - Olles gårdsmuseum.
Tack för att ni kom till oss, hoppas ni haft en trevlig dag. Vi kanske ses igen någon gång, välkommen igen.
Den 24 maj 2010 kom det en hel kör från Valbo
Risten har gått och tagit emot dagens gäster som kommer från Valbo utanför Gävle.
Glada och trevliga människor som skall tillbringa en dag på Finnskogen tillsammans med oss.
Vildmannen trugar med sitt vatten.
Även om det inte kommer längre bort än från Valbo så var det nog ganska länge sedan de fick sig en kopp kaffe.
...och en smörgås i storlek XL.
Det har ryktats att de skulle vara en kör från Valbo - undrar om vi kan få höra lite skönsång?
Ja, Risten och Vildmannen har satt sig tillrätta för att lyssna på sången.
Jag filmade lite när under sången som handlade om Gevalia, kaffet ni vet.
Vet inte om jag kan få in filmen eller länka, vi får se!
Nu har alla anlänt till Westbergs gamla lanthandel.
Bäst att passa på att läsa i urklippen från 1955 då både Nalen och Finnskogens Don Camillo satte sina spår på Finnskogen.
En bit tyg till en gardin fick man ju med sig hem.
Ja, ett lustigt ställe det här.
Tänk om väggarna kunde tala...
Mycket att titta på.
Oj så mycket tyger!
Nu har vi kommit till Finnskogsteatern Loses.
Nio pannor skall ge våra gäster en måltid som var vanlig på kolarnas tid då de satt i sina kojor och gräddade kôlbullar.
Bäst att fylla på vedförrådet och elda inne i kåtan så gästerna håller sig varma när de sitter och äter sin kôlbulle inne i den stora kåtan.
Nu börjar de första bli klara.
Det smakar nog bra med lite i magen nu också.
Först till kvarn...
Lingonsylt på lingon plpckade på skogen smakar som lingonsylt skall smaka.
Risten domderar och har sig.
Det dröjer inte alls så länge innan alla fått sig en första kolbulle.
Ja det går ju att ha lingonsylt i mjölkkrukorna också.
Lite lingondricka smakar bra.
Nu är alla mätta och belåtna och får sig lite berättelser och trevligheter på vridläktaren.
Tack för all trevlig sång och för att ni kom till oss. Vi hade en ´mycket trevlig dag tillsammans med er hoppas ni också hade det tillsammans med oss.
Välkommen tillbaka.
Den 19 maj gjorde det här gänget en tur på Finnskogen
Det har varit mycket strul med internet och vår dator som totalt vägrat att ta kontakt med vår internetuppkoppling. Efter ett besök hos "DataRobert" så har vi fått igång det hela igen. Därför har det dröjt lite länge innan det kommit reportage om våra bussturer - dock bättre sent än aldrig...
Los- Lina har hört att det skulle komma ett gäng på besök och hon har suttit och vänta över en timme nu, hon missar inte ett besök av gäster som kan berätta vad som händer ute i den stora världen.
Äntligen anländer bussen - skall bli spännande att se vilka som kommer, de brukar dock alltid vara snälla och trevliga människor.
Där kommer dom, men skulle det inte vara pensionärer? De här ser ju inte ut att vara en dag över 50 år!
Risten har spanat in damerna och myser som den luriga gubbe som han är.
Los-Lina har fått fyr på pipan och passar på att få ett sista bloss innan det bär av in i bygdegården. Nu för tiden får man ju inte njuta av en pipa rök inomhus - ja dom hittar ju på...
Nu smakar det bra med en rejäl smörgås och starkt kaffe.
Äntligen får man tillfälle att prata med lite folk som man känner.
Det var ju länge sedan man fick sig en kopp.
Vildmannen trugar på med källvatten från "potenskällan"...
Det var ju väldigt gott vatten.
Oj vilken historia - kan det verkligen vara sant?
Lingon-Linneas Strösselbitar blir bra som avslutning.
Oj, nu har Los-Lina öppnat munnen också.
Hur var det nu med analfabeten?
Risten tar i och sjunger så det står härliga till.
Strömmingen som drygades ut med mört - har man inte hört talas om det? Eller hur var det?
Den gamla affären som Olof startade är fortfarande öppen.
En karamellstrut kan vara bra att ha efter vägen.
Och kan ni tänka er. Det fanns en man som vuxit upp i Annefors och som var med när Nalen var här i Bygdegården 1955.
Nu har gänget varit på besök i Gruvberget och därefter kommit till Finnskogsteatern, Loses. Det var ett tag sedan fikat i Katrineberg så det kommer att smaka bra med lite lunch.
Här gäller det att ställa sig i kö om man skall få sig något till livs...
Det vankas Kôlbullar, eller "Finnskogspizza" som vi brukar säga.
Det är nio pannor igång så väntan blir inte alltför lång.
Äkta lingonsylt plockade på skogen skall det vara.
Ett litet samtal med kocken hinns med när alla fått sig en Kôlbulle.
Den stora kaffepannan är ju ganska tung men det ordnar sig. Kaffet är gott tillsammans med en morotskaka.
Mysigt att sitta inne i den stora kåtan och inta sin lunch.
- " det här smakar bra".
Det gäller att balansera på huggkubben.
Det går också bra att ha en kubbe till bord också.
Tack för att ni kom till oss!
Från oss alla, till er alla - "Välkommen igen"!
Los- Lina har hört att det skulle komma ett gäng på besök och hon har suttit och vänta över en timme nu, hon missar inte ett besök av gäster som kan berätta vad som händer ute i den stora världen.
Äntligen anländer bussen - skall bli spännande att se vilka som kommer, de brukar dock alltid vara snälla och trevliga människor.
Där kommer dom, men skulle det inte vara pensionärer? De här ser ju inte ut att vara en dag över 50 år!
Risten har spanat in damerna och myser som den luriga gubbe som han är.
Los-Lina har fått fyr på pipan och passar på att få ett sista bloss innan det bär av in i bygdegården. Nu för tiden får man ju inte njuta av en pipa rök inomhus - ja dom hittar ju på...
Nu smakar det bra med en rejäl smörgås och starkt kaffe.
Äntligen får man tillfälle att prata med lite folk som man känner.
Det var ju länge sedan man fick sig en kopp.
Vildmannen trugar på med källvatten från "potenskällan"...
Det var ju väldigt gott vatten.
Oj vilken historia - kan det verkligen vara sant?
Lingon-Linneas Strösselbitar blir bra som avslutning.
Oj, nu har Los-Lina öppnat munnen också.
Hur var det nu med analfabeten?
Risten tar i och sjunger så det står härliga till.
Strömmingen som drygades ut med mört - har man inte hört talas om det? Eller hur var det?
Den gamla affären som Olof startade är fortfarande öppen.
En karamellstrut kan vara bra att ha efter vägen.
Och kan ni tänka er. Det fanns en man som vuxit upp i Annefors och som var med när Nalen var här i Bygdegården 1955.
Nu har gänget varit på besök i Gruvberget och därefter kommit till Finnskogsteatern, Loses. Det var ett tag sedan fikat i Katrineberg så det kommer att smaka bra med lite lunch.
Här gäller det att ställa sig i kö om man skall få sig något till livs...
Det vankas Kôlbullar, eller "Finnskogspizza" som vi brukar säga.
Det är nio pannor igång så väntan blir inte alltför lång.
Äkta lingonsylt plockade på skogen skall det vara.
Ett litet samtal med kocken hinns med när alla fått sig en Kôlbulle.
Den stora kaffepannan är ju ganska tung men det ordnar sig. Kaffet är gott tillsammans med en morotskaka.
Mysigt att sitta inne i den stora kåtan och inta sin lunch.
- " det här smakar bra".
Det gäller att balansera på huggkubben.
Det går också bra att ha en kubbe till bord också.
Tack för att ni kom till oss!
Från oss alla, till er alla - "Välkommen igen"!
