Fansenvargen 6: Öppet öga?
Det kändes lite underligt att polisen inte var ett dugg intresserad av själva älgen utan koncentrerade sig på vårt handlingssätt med att skicka mail till Dalarna så att de fick anmälan på det sättet! De intresserade sig otroligt mycket för PROVERNA - det var ju brottsligt att ta sådana!
Efter att poliserna åkt iväg och tagit proverna med sig så kändes det ganska snopet. Hur kunde det här hända? Vi upptäckte ett mycket misstänkt älgkadaver, och polisen såg OSS som de kriminella personerna. Vi som verkligen är rättskaffens så det nästan slår över åt det andra hållet.
Eftersom inte polisen ville veta något om de faktiska förhållandena så måste vi ju ta tag i det hela och se till att vi blir förhörda på rätt sätt. Sagt och gjort, vi bjöd in dåvarande milöjöpolis och länsstyrelsens rovdjurshandläggare på ett litet möte i vår lilla lanthandel.
De kom tillsammans i en bil och man kunde känna hur de kom för att "sätta oss på plats och läsa lusen av oss".
Sanningen var den att de var fullmatade med falsarier om oss som man oemotsagt tagit emot som fakta. Efter några timmar med riktiga fakta så uppträdde dom inte som de testosteronstinna myndighetspersoner som skulle sätta "dom där jävlarna där uppe" (namnet som vi gick under) på plats längre. Det stod oss upp i halsen med allt. När de åkte härifrån förstod dom båda två hur det verkligen låg till och uppträdde mycket vänligt. Jag har ju full förståelse att den ena, länsstyrelsens rovdjurshandläggare slukat allt som han blivit matad med - han jagar ju nämligen under dessa personer...
Den 28 febr. 2006 hittade vi den här köttbiten ute i naturen, endast en liten bit från vägen. Vis av turbulensen med "Glykolälgen" så gjorde vi efter alla konstens regler. Vi ville ju inte vara "olydiga" mot polis och länsstyrelse.
Summan av kardemumman är ju att de som vill ha öppet öga får verkligen skärpa till sig och inte betrakta folk som kommer med sina iaktagelser som brottslingar.
Efter att poliserna åkt iväg och tagit proverna med sig så kändes det ganska snopet. Hur kunde det här hända? Vi upptäckte ett mycket misstänkt älgkadaver, och polisen såg OSS som de kriminella personerna. Vi som verkligen är rättskaffens så det nästan slår över åt det andra hållet.
Eftersom inte polisen ville veta något om de faktiska förhållandena så måste vi ju ta tag i det hela och se till att vi blir förhörda på rätt sätt. Sagt och gjort, vi bjöd in dåvarande milöjöpolis och länsstyrelsens rovdjurshandläggare på ett litet möte i vår lilla lanthandel.
De kom tillsammans i en bil och man kunde känna hur de kom för att "sätta oss på plats och läsa lusen av oss".
Sanningen var den att de var fullmatade med falsarier om oss som man oemotsagt tagit emot som fakta. Efter några timmar med riktiga fakta så uppträdde dom inte som de testosteronstinna myndighetspersoner som skulle sätta "dom där jävlarna där uppe" (namnet som vi gick under) på plats längre. Det stod oss upp i halsen med allt. När de åkte härifrån förstod dom båda två hur det verkligen låg till och uppträdde mycket vänligt. Jag har ju full förståelse att den ena, länsstyrelsens rovdjurshandläggare slukat allt som han blivit matad med - han jagar ju nämligen under dessa personer...
Den 28 febr. 2006 hittade vi den här köttbiten ute i naturen, endast en liten bit från vägen. Vis av turbulensen med "Glykolälgen" så gjorde vi efter alla konstens regler. Vi ville ju inte vara "olydiga" mot polis och länsstyrelse.
- Vi tog inga prover!
- Vi tog inte kontakt med någon utomstående!
- Vi tog kontakt med Länsstyrelsens rovdjurshandläggare som ringde till polisen.
- Polisen ringde upp oss och vi åkte personligen ner till miljöpolisen och lämnade över köttstycket.
Summan av kardemumman är ju att de som vill ha öppet öga får verkligen skärpa till sig och inte betrakta folk som kommer med sina iaktagelser som brottslingar.
Kommentarer
Trackback
