Paris - damer besöker Finnskogen




Geraldine som är en äkta fransyska, boende i Stockholm, hade med sig uppvaktande damer till en femtioåring.



Trots att de bodde inne i Paris så hade de rustat sig med vinterkläder som stoppar den värsta vinterkylan.



GRATTIS PÅ FEMTIOÅRSDAGEN! Man kan ju knappast tänka sig att den här unga tjejen är femtio år,. eller hur?



Det trodde man inte att man skulle få besök av så många damer från Paris. Leif ser ju ut att trivas förstås.



Vi går igenom turen som skall komma och berättar lite om affären och Westbergarna.



Ven skall hoppa i eller på slädarna först tro?



Lillen och Ludde får gå med idag, de upptäcker att det är mycket trevligt att bli klappade av snälla damer.



Ludde gör allt för att komma med i spannet och den enorma snömängden gör att det är enkelt att bara hoppa över. Fast det är ju ingen vits med att hoppa över om det inte är en hundspannstur på gång tycker dom.



Fotografering på hundarna för att ta med hem.



Lite trångt i släden men finns det hjärtrum så finns det stjärtrum.



Bullen och Osten går i led på litet spann.



Det är en äkta David Crocket mössa med en yvig och vacker svans.



Det gick i ett flygande fläng.



Samma glada min på både hundar och Muscher.



En annan på släden...



...och i släden.



Det går mycket bra för alla som kör idag.



Det är ganska varmt så tungorna hänger för att göra sig av med värmen.



Men vad nu? Har jag fått en hund i släden?



Oj, det var ju en fransyska.



Leif står och dirigerar damer fram och tillbaka.



Det finns mycket att prata om också.



50-åringen visste ingenting om vad som skulle hända - trevlig överraskning v'a?



Lite lie back...



Tur att hon tagit av hundmössan annars vet man ju inte vad Bullen kan hitta på.



Det kom ett tiotal skotra farande förbi i leden. Faktiskt så kunde man se typiska gamla orangea Ockelboskotrar också.



Undrar vart de skulle åka.



Här har vi ett byte efter leden.



Vad är det ni tittar på vovvar?



Oj, var det en dam som håller på att försvinna i snön?



Nu har födelsedagsbarnet hamnat mittemellan sina kompisar.



Över myrar...



...och sjöar.



Bakka beundrar mössan...



...men nu vill han sätta fart igen.



Maräng så långt ögat kan se.



Glada tjejer v'a?



Den här mössan är nog senaste modet i Paris skulle jag tro.



Öppna vyer.



Oj, vad långt det ser ut.



I kväll vet jag att det blir en överraskning...



Härliga färger mot den vita marängen...



Nu är det nog sista paret ut.



Bullen har tagit lite siesta för att orka med sista varvet.



Undrar vad det här är för skinn?



Bullen passar på att vila igen.



Nu går det lite trögt, det händer ju inget spännande.



Här har vi ju gått förut så det börjar bli lite tråkigt.



Bullen längtar hem till sofflocket.



Byte igen.



En fin snöbild.



Så här såg det ut när alla stod och väntade på oss.



En Muscher även på den här släden.



Skönt med en dunjacka, eller hur?



Hej, hej!



Lite hjälp vid bytet.



Geraldine känner sig nog nöjd med dagen, nu börjar hon nog planera för kvällens överraskning.



Snygg stil.



Nu händer det något överraskande när husse kör förbi, hundarna sätter fart.



Hon har fått en riktigt bra stil där bakom släden.



Nöjd med dagen?



Är  jag inte snygg? Dom här skorna kommer jag inte att frysa i.



Är du glad åt din dag?



Kommer dom här skorna att bli mode i Paris också?



Kôlbullarna blev omtyckta även nu. Lingonsylten blev mycket omtyckt, de ville faktiskt köpa med sig lite sylt. Tyvärr glömde jag bort det - förlåt!



Trevliga pratstunder och mycket skratt.



Jag vet att ni skall bada bastu i kväll och tvätta er i snön, det måste höras över hela by skulle jag tro.



Vågade ni rulla er i snön?



Ni är lyckligt ovetande...



Nu Geraldine är det dags att ni åker vidare. Hoppas ni kunde komma in i älgparken.



Man önskade att man kunde förstå vad som sades. Roligt hade dom tillsammans. Vi pratade naturligtvis engelska också.



Tack för att du kom med dina vänner, Geraldine.



Avslutande i affären...



med att köpa några kort...



...och skriva i gästboken...



Tack för att ni kom och berikade våran dag, vi ses nog igen för några ville komma tillbaka med sina familjer.



Kör försiktigt och mycket välkommen igen.








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
web counter