Äntligen har hundträningen börjat.





Nu har hösten infunnit sig och sommargästerna har åkt hem till civilisationen. Lugnet har lagt sig över Katrineberg och rutinerna tar över.
För några veckor sedan började vi vår hundträning genom att låta hundarna springa lös bland stockar och sten. De leker "följa John" mellan stenarna, en allsidig träning som får kropparna att vakna till, ja man kan säga att de gymnasticerar sig igång. Om några veckor går vi över till träning med hela spannet.

Luna stannar upp i leken ett tag, så det är bäst att passa på att ta ett kort.



Pelle har en extra motor och kommer att tränas extra mycket och snabbare för att ingå i Lucas tävlingsspann i vinter.



Här springer Pelle tillsammans med sin mamma, Osten och syster, Bella. De kommer att bli hans tävlingsteam som kommer att tränas för att springa fort och länge. Det kommer även att tränas två extrahundar som får agera reserver.



Wolf älskar att springa, här tillsammans med Ako. Stora Wolf låter kattorna klättra på sig när han ligger, svårt att tro va'?
När alla sprungit så har vi faktiskt "tränat" 22 hundar.



Bullen har fått ta på sig rollen som "gårdshund" beroende på hans problem med tassarna som behöver ses över kontinuerligt. Han har då också tagit på sig att hålla ordning på allt som händer på och kring gården.



Han ligger i en box och väntar tills alla 22 hundarna har sprungit klart och gått tillbaka till sina hundgårdar för ett härligt mål mat som husse bjuder på när de kommer tillbaka.
Bullen skyndar då upp på "kullen" för att "läsa av" vilka som varit där och statusen på dessa individer.



Det ingår i hans jobb, enligt honom.



I somras så dök den här krabaten upp på vår gård, en trevlig liten igelkott.
Vi försökte att få honom att hålla till uppe vid huset för att inte hundarna skulle få syn på honom, därför placerade vi ut hundmat så långt från hundgårdarna som möjligt. Varje kväll kom han och fick sig ett mål mat.



Bullen som går lös på gården fick ju naturligtvis se honom, dock höll han sig på behörligt avstånd - "han kan ju vara farlig". Bullen och igelkotten delade utrymmet på gräsmattan hela sommaren, dock passade Bullen på att äta upp Kottens mat om det råkade finnas lite kvar.

Trots vår strategi så sökte Kotten sig neråt hundgårdarna, helst mitt i natten, så det var stort larm under flera nätter.

Vi funderade hur vi skulle göra och tog kontakt med grannarna som var villiga att ta emot honom på sin gård som ligger ca. 300 m från vår.

Leif packade ner honom i en hink, tog med lite hundmat och skjutsade dit honom. Skönt att problemet var löst!



Efter en vecka larmade hundarna igen och vi gick ut på gården för att se vad som upprörde dem.
Kotten kom då rusande fram till mig med minen av att "jag klarade mig, jag hittade hem igen, bra va'?" Vi körde tillbaka honom igen, det tog dock en vecka för honom att åter igen komma "hem".

Vi fick då köra honom till en granne som bodde flera km bort och som hade hundar, Kotten gillade hundar. Han blev kvar hela sommaren hos honom och försvann på höstsidan. Troligtvis gick han in i vinterdvala lite tidigare då han var välgödd och fet efter all den mat han fått. Det skall bli spännande att se om han kommer tillbaka till sommaren igen.

Han hann dock ställa till med oreda bland våra hundar som tog sig ut från hundgårdarna (som visade sig vara sönderrostade i nederkanten) , fyra st, för att kika närmare på igelkotten.
De sprang "fram" till byn och satte skräck i O8:or som fick "sätta sig i krismöte" - under hela dagen!

Jag har fullt förstående för att man blev rädd när det kommer fyra okända hundar farande i flygande fläng. Turligt nog så fanns det skogsfolk i närheten som tog hundarna och satte fast dem tills vi hann komma hem efter ca. 20 min.

Det olyckliga var att vi inte var hemma vid just det tillfället, de hade inte sprungit från gården om vi varit hemma.
08:orna kunde ju inte veta att våra hundar är civiliserade och snälla. Dock var det bra att få veta vilka trauman som hundar kan ställa till för en del människor så det gäller att hålla hundpannsspåren fria från skidåkare i fortsättningen, då är det ju inte bara fyra hundar som kommer - det är ju minst tio...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
web counter