Trevliga människor från Loos



Evy från SPF i Los ringde och bokade en dag på Finnskogen till sig och sina kompisar. Bussen kom och Risten är förstås ute och tar emot för att sedan följa med under hela dagsturen. 



Inne i Katrinebergs bygdegård finns det  förmiddagsfika som står och väntar på gänget.



Ja, har man åkt i flera timmar så smakar det bra.



Risten är i sin allra bästa form och drar igång med sina historier och sång.



Vilka sånger det fanns förr i tiden - handlar om fjärtar...



Vildmannen och Risten överlägger resten av dagen.



Bussen har nu kommit till Westbergs gamla lanthandel.



Kul va?



Här fanns det både det ena och det andra.




Och titta! Los-Lina har också hittat hit.



En karamellstrut skall jag ha.



Evy står nog och funderar vad hon har dragit med gruppen på för tokigheter.
Du gjorde rätt Evy! Roligt att ha er här.



Hoppas att karamellstrutarna smakade bra under resten av resan.



Härliga damer.



Chauffören står nog och grunnar på om det verkligen skall vara nödvändigt att härja runt på det här viset.



Det fanns ett och annat som man kände igen från det man var liten.



En liten vilostund i skuggan kan vara skönt.



Härligt att ni skriver i gästboken.



Intressanta urklipp från 1955 om Nalen och prästen...



Nu tycker Risten att det är dags och fara vidare till Gruvberget. Han samlar ihop folket med sin koskälla.



Nu kommer bussen från Byss-Olles gårdsmuseum. Det har gått några timmar sedan förmiddagsfikat och man börjar känna av hungern. Blodsockret har man dock hållt på en ganska god nivå med hjälp av karamellstrutarna.



Elden hålls igång och pannorna är genomvarma. Strax gräddas den första kôlbullen och den första gästen anländer.



Solen skiner och humöret är på topp.



Kôlbullarna gräddas i hisklig fart, det gräddades faktiskt 50 kôlbullar på 25 minuter. Det ni!



Men kockarna härjade så man nästan tappade fatet med kôlbullen innan man hunnit äta upp den.



Lite lingonsylt från Finnskogen skall det naturligtvis vara till.



Risten gräddar så han nästan åker på ända.



Bäst att koncentrera sig så man inte dras med i yran.



Men vad katten!? Brinner karl'n upp?



Bestick, lingonsylt och dricka skall man få med sig på brickan - lite att plocka med.



Har han slutat brinna nu?



Vad kan det här vara? Vanligt vatten?



Blev han så här glad när elden slocknade?



Nej det var nog när Dyng-Bengt vände kôlbullen i luften.



Snart är det vår tur.



Sittplatser kunde man ta var helst det fanns en stol...



...eller bänk...



...eller stubbe...



...eller stol...



...eller varför inte ta hela läktaren.



Kaffepannan var ju rejäl, tur att det fanns starka karlar som kunde hjälpa till om det inte var som här, en riktigt stark kvinna.



Morotskakan smakar bra efter kôlbullen.



Så här har vi i Los också.



När alla är mätta och belåtna blir det en tur med vridläktaren och en stunds underhållning av Risten. Undrar vad han håller på med här? Man skulle kunna tro att han sparkat någon i baken...



Det här är Skandinaviens enda vridläktare med tak på.
I augusti blir det den årliga sommarteatern "Omfemtiår" som kommer att spelas här. Det skall bli mycket spännande som vanligt. Det brukar vara fantastiska föreställningar som visas, passar både ung som gammal. Gå in på deras hemsida och boka din biljett.



Hoppas ni fick en trevlig dag hos oss på Finnskogen. Tack Evy, för att du tog gänget med dig och kom. Ni är mycket välkomna tillbaka.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
web counter