finnskogsupplevelser

För några dagar sedan ringde Leif upp Janne & Lollo, gamla bekanta sedan tiden då Leif tävlade med hundspann. Vi brukade träffas vid tävlingar och det var alltid mycket trevligt att få träffa dom. Åren har gått sedan dess och vi har följt deras framgångar med Europa- och Världs-mästartitlar.
Nu hade de dock bytt ut draghundarna mot racinghundar.
Båda är enormt duktiga hundmänniskor och det visar sig även i denna sport. De gör som vanligt inget halvdant utan vet hur man får ut den maximala prestationen av en hund genom rätt foder, träning och framför allt den rätta kontakten med hundarna.

I går åkte vi till Ockelbo och därefter till Sandviken för att uträtta en del ärenden. Vi åkte tillbaka hem via Järbo.
I många år har vi kört förbi skylten med Hundkapplöpningsbana i Järbo och alltid undrat hur det ser ut och om den används. Vi tyckte att det blivit lite mer angeläget att göra ett besök efter samtalet med Janne & Lollo och ta reda på våra undringar. Sagt och gjort så svängde vi in och det visade sig vara ett i alla hänseenden aktuellt ställe. 

Det var många bilar på parkeringen och människor som promenerade runt med sina Greyhounds.
 


Uppe i domartornet satt två personer som tittade ut genom den öppnade luckan.



En man stod och skötte spakarna till den grej som man mest förknippar med hundkapplöpning, nämligen "Haren"!
Vi hade haft turen att komma mitt i ett träningstillfälle och fick se det hela "live".

De här hundarna var mitt uppe i sin jakt på "haren".



Här är det inte snön som sprutar som det var med draghundarna, nu är det gruset.

Ja tänk vad ett telefonsamtal kan leda till - att äntligen få stilla sin nyfikenhet...