VARGMAT ?
Nu är det konstaterat och hänt - det som inte fick hända. En hund, en stövare, som var ute på jakt med sin husse blev vargbiten. Man kan dock glädjas av att den inte blev dödad vilket tyder på att vargen förmodligen var ensam. Jag hoppas verkligen att det var en ung "strövarg" som inte hade något revir att försvara - alltså inte "Sjösvedenreviret".
Vi har levt i harmoni med vargarna under alla år innan vargjakten började. Vargarna som var stationerade här lärde sina avkommor att "hundar inte utgjorde något hot - man bör undvika dom". Den enda jakthund som blivit attakerad var en mycket tuff jämthund som drev vargen (förmodligen ungvarg) - under två timmar. De stannade och slogs med jämna mellanrum. Hunden klarade sig dock. Tyvärr så måste vargarnas hat mot hundar ha väckts med den här incidenten så efter detta så dödades flera hundar. Svartboparet blev de som fick plikta med sitt liv för detta. Hundattackerna upphörde dock med svartboparets död, förutom en liten tax som förmodligen togs av en "strövarg".
Vargarna vek alltid av från spåret när vi kom med vårt hundspann och jägarna jagade med sina hundar alldeles i närheten där vi visste att vargarna uppehöll sig. Vi fasade för vad som skulle kunna hända - men det hände aldrig någonting.
Vad hade man för syfte med vargjakten när man koncentrerade sig på de etablerade alfaparet? Ville man att det skulle börja stryka med hundar? Kanske få skyddsjakt? Man har i alla fall slagit undan benen på alla seriösa jägare som jagar med hund i det här området.
Tack och lov att Andreas Carlgren har fått se sig om efter ett annat jobb, det var på tiden. Synd att han inte tog sin "griskollega" (eller vad det nu var han hade för bonderi) med sig. Den här damen som efterträder honom bör nog passa sig för påtryckningar och lobbyism - klarar hon det trycket?
Nu får vi hålla tummarna att det inte händer något mer med hundar i det här reviret...
Här har vi en familj vargar som än så länge peppar peppar inte gett sig på varken hund eller tamboskap.Trots att det ränner hundar lösa lite hur som helst. Jag tror stenhårt på din teori kring hur vargen ser hundarna, dvs inte som hot, för hur annars har alla lösa jakthundar förskonats här? Jag blev riktigt glad när jag hörde att licensjakten nu inte blir av, jag får ha kvar mina vargar, och ingen jakt som kan splittra alfapar med valpar kommer ske, nu kommer förmodligen vargparet med deras senaste ungar bli kvar, de kommer förhoppningsvis fortsätta på samma "bana" gentemot hundar! För visst är det härligt att få leva i skogen ihop med ett sådant klokt rovdjur! / En dalkulla!
Tack för ditt inlägg, det berikar. Mycket bra att du har samma erfarenheter som jag.
För några år sedan när det gick en ensam vargtik i vårt område gick vargtiken in till vår granne och lekte med deras tik. Kommer inte ihåg vad det var för ras, en stor, nästan som en st.Bernhard, svart och långhårig.
Vargtiken har haft andra vargtikar som gått tillsammans med henne. När den första dog så hade hon en ersättare som hon troligtvis "lärt upp", hur man förhåller sig till både hundar och människor. Vet inte hur många tikar som avlöst varandra genom åren men några olika har det varit.
Det har visat sig, dels genom den stora flocken på tio individer och generationerna efter "storflocken" att de inte har haft intresse att "ta" hundar. De brukar använda våra hundspannsspår men avviker när vi kommer.
Tyvärr så verkar inte forskningen, den raljerande Olof Lidberg, ha en aning om hur vargarna fungerar. Hans budskap har varit: "Skjut gärna alfaparen då kommer det att komma in "friskt blod, en invandrare"!?
