finnskogsupplevelser

Det ryktas att älgen som låg vid hundspanns-, skoter-spåret är uppäten.
Vi hade ju räknat med fortsatt kallt väder med snö så att vi skulle kunna besöka platsen med jämna mellanrum och se vilka djur som varit och ätit av älgen.
Vi beslutade att gå dit och titta och knäppa lite kort.

Svanarna är fortfarande kvar i ån och simmar tillsammans alla fyra.



Över ån.



Förra gången vi följde stigen så var marken frusen med ett tunt lager snö.



Tickorna verkar vara helt opåverkade av frostnätterna som varit - eller är det nyuppkomna?
I förrgår plockade vi några kantareller...!



Björnen hade gjort gångar till skafferiet...



Och tänk att hela älgen var uppäten! Hornen är dock tillvaratagen av jaktlaget och kommer att pryda "slakteriet", det gamla kolhuset från 1800 talet som finns kvar från järnhanteringens tid.



Det var endast skelettet och huden kvar.
Huden kan bli bra för vargarna i vinter, det finns alltid lite fett kvar som blir bra som mellanmål för vargen.



Björnen har ätit och skitit. En svart skit med bara kött och lite inslag av lingon. Han har verkligen frossat.



Ja frosseri brukar ju straffa sig - med diarré. Det låg blaffor som brett ut sig som riktiga komockor längs hela platsen. Här markerat med pilarna.



Den här björnskiten är dock efter en björn som förmodligen kommit på besök från lingonskogen, därav den rosa skiten. Kan det vara honan med två ungar som vi såg spår efter för en dryg vecka sedan? Spåren var endast en km från älgen.



Ja så här ser platsen ut efter "åteln" som legat drygt en månad på platsen.
Naturen kommer dock snart att återgå till det normala för ingen kommer att fylla på den temporära "åteln".
Till skillnad från de fotoåtlar med "fast bostad" som finns på skogen. Där finns alla risker för konflikter mellan revirhävdande björnar. Kanske de bjuder på ett häftigt slagsmål? Man har också fått tillstånd av Länsstyrelsen att "stödmata" örnar med kött under vintern - eller är det vargen som kommer...?

Nu ligger det en 12 - taggare på ett annat ställe några km upp på skogen som kommer att bli mat åt våra rovdjur. Kan det vara vargens tur då? För nu tycker åtminstone jag att  en ansvarsfull björnmamma borde tänka på att få sina ungar i säng inför vintern.

Den naturliga åteln varierar ständigt och utmanar inte björnarna mot varandra under åratal på samma ställe som den statiska. Örnen kommer nog att hitta dit också liksom den gör till många olika platser där det bjuds en liten köttbit.



På hemvägen hade mörkret hunnit lägga sig över landskapet.