"StockholmsTönsar" i Katrineberg



Idag har vi fått gäster från Tönsen, en liten by på Finnskogen. Ja, egentligen kommer dom från Stockholm men har stuga i Tönsen.



Solen visade hela sin strålande yta som med den vita snöns hjälp färgade våra vinterbleka kinder till en hälsosam brun färg.



Vintern håller i sig och späder på med snö med jämna mellanrum. Många hundar har kommit underfund med att det går lätt att ta sig ur de korta väggarna. Det är bäst att ta de hundar som lärt sig att komma så fort vi börjar sela in hundar.



Lillen och Ludde accepterar inte att stanna hemma när alla kompisar skall ut och jobba.



Äntligen iväg.



Barnen sitter väl tillrätta i släden när mamma sköter om och varnar för bilar vid vägövergången.



Pappa kör Wolf och Marvin i led samt Pajas som tredje hund. Dom sköter sig mycket bra.



Öppna vyer har vi här också även om vi inte har fjäll som norra Sverige har.



Sjöarna är fantastiskt värdefulla...



...liksom myrarna...



...och vägar som vi får använda som led.



Det ser lite trångt ut i släden, eller hur? Det blir dock ganska varmt och skönt när man sitter tätt.



Nu är det dags att byta Musher på lilla släden.



Hur är det sonen? Nog skall du väl prova?



Jajamen han hoppar på släden och kör som om han aldrig gjort annat.



Marvin verkar trivas att gå i led, han klarar det med bravur också.



Några minusgrader och strålande sol, kan det bli bättre?



Uppför "mördarbacken" kan man faktiskt hjälpa hundarna genom att sparka. Det gäller dock att inte göra det i tid och otid, då kan de låta bli och dra och låta Mushern göra arbetet.



Pappa har fått lite vila i släden, bra att passa på att knäppa kort på övriga familjen.



Mamma skall ju naturligtvis också köra.



Fast lilla syster vill inte köra, bäst att sitta kvar i släden.



Spåren är som ett "salsgolv".



Skotrarna har faktiskt börjat köra mycket lugnare i spåren sedan vi satt upp hundspannsleds-skyltar tillsammans med skoterleds-skyltar



Visst är det roligt att köra, eller hur?



Tillbaka på gården igen.



Hundarna suger åt sig beröm och klappar.



Sela av hundarna återstår nu...



Pappa får säkert en massa fina bilder.



Nu skall Lucas köra sina hundar med tävlingssläden.



Iväg bär det med ett jehu, det blir en kort sträcka.



Vi avslutar som vanligt med kôlbullar.



...och lite kaffe med bullar.

Det var roligt att ni valde att komma till oss och åka hundspann. Hoppas ni fick med er en angenäm upplevelse. Vi ses nog igen skulle jag tro.

Kommentarer
Postat av: Ulrika Lindh

Tack tack för en härlig dag!

2011-03-15 @ 11:16:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
web counter