PRO Norrtälje, 2 september 2010



Ett gäng unga pensionärer kom idag upp på Finnskogen för att dela dagen med oss.



Turen började tidigt på morgonen så kaffet och smörgåsarna smakade mycket bra. Stämningen var hög och trevlig. Risten passar på att ta sig en kopp han också. Han har ju bara har gått genom skogen någon timme för att få åka med bussen - det är ju den sista för den här sommaren.



Damerna har redan börjat spana in honom, eller var det Vildmannen kanske?



Los -Lina tar sig en "tår för tand".



Ja nu är hon på gång med berättelser och fem fingra håller hon upp - ja, det är ju bättre än ett enda finger.



reseledarna står och diskuterar färden, hoppas ni gillar det ni ser/hör.



Vildmannen håller ett vakande öga över kaffet ser till att det hela tiden finns kaffe i termosarna.



Hoppas det smakar bra.



Trevligt att sitta bredvid nya människor, det finns ju mycket att prataom.



Och många koppar går åt till att skölja ner den stora mackan med.



Tänk att vi sitter i ett gammalt sädesmagasin.



Tur att alla är rejält klädda när de skall vara en hel dag på Finnskogen, lite kallt är det faktiskt.



Härlig lila färg.



Berättelserna börjar komma igång och Risten sjunger ut sin berättelse som belyser entreprenörskapet i svunna tider.



Nu är det dags att dra vidare...



...till den gamla affären efter Olof Westberg.



Ett besök i affären eller få sig en Rovdjurstidning att läsa p bussen hinner man med.



Karamellstrutarna är virade och klara, det är ba att grabba tag i en.



En mycket trevlig dam som köpte både kort och karamellstrut.



Hit kan man ju åka en gång till.



Många gamla minnen som poppar upp.



En sådan burk har jag sett.



Nu har gänget besökt Gruvberget och kommer ner till Loses för att äta lite lunch.



Här gäller det att stå i kö och vänta på sin kôlbulle, vad nu det är för konstigheter.



Risten har hoppat in bakom pannorna.



Några hade smakat kôlbullar tidigare.



Ja, några hade till och med jobbat i skogen och då ätit kôlbullar ute i kojan. De hade till och med en kocka som skötte maten.



Det smakade bra.



Riktig lingonsylt skall det vara.



...och lite lingondricka.



Det var rejält stora brickor.



Idag är det ingen som gnäller om att det är för varmt.



Man får känna av skogsarbetarlivet lite grann när man äter sin mat ute i det fria.



Morotskaka till kaffet fick nog inte skogsarbetarna på sin tid.



Men det får i alla fall vi.



Riktigt kokkaffe. Sockerpaketet och mjölklitern på bordet hade skogsarbetarna i sina kojor.




Den som väntar på något gott...



Skall man våga sig på en...?



Här är en som kände till Nydal och stinsen där. Jag hade mjölkkrukan med mig och brukade åka dressin med stinsen för att hämta mjölk hos bonden Adolfsson längre bort efter banan. Jag bodde nämligen som barn i gamla skola i Nydal på den tiden.



Nu har hela gänget tagit plats på vridläktaren och Risten är i full gång med att berätta.



Vridläktaren har satts i rörelse och har nu vridits ett kvarts varv.



Ett stort tack från oss som fixade kôlbullarna idag.
Ni var ett trevligt gäng att avsluta säsongen med. Hoppas ni fick en trevlig dag hos oss. Ni är väldigt välkommen tillbaka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
web counter