Tänk att vi fick besök från Länna



Marcus tog med sig kusinen på ett hundspannsäventyr på Finnskogen.
Kartan har åkt fram och vi diskuterar turen.



Varna kläder och övrig utrustning kommer på.



Ett storspann och ett litet spann. Det kan vara bra att köra en stund för att därefter få sitta i släden och vila. Det kommer att användas muskler som man inte visst att man hade.



Två förväntansfulla och mycket trevliga grabbar som vi fått nöjet att träffa.



Wolf kommer naturligtvis att vara med idag.



Marcus har satt sig tillrätta i släden, Micke börjar med att köra själv.



Det är lite nysnö i spåret så slädarna går ganska lätt. Det går bra för Marcus som nu övertagit spannet.



Marcus har tagit fram micken och pratar in hur han upplever att sitta i släden. Marcus jobbar faktiskt på en närradio i Uppsala. Tror att Marcus har det mysigt i släden. Skall bli kul att höra på radion så småningom.



Här åker vi i snö som blivit randig av de långa skuggorna.



Bakka, som går i led är lite ointresserad av att springa på grund av ett stort antal löptikar som finns kvar i hundgårdarna hemma. Marcus och jag diskuterar saken och Marcus undrar varför inte Wolf kan gå i led eftersom han är den klart ivrigaste av alla som går i spannet i dag. Jag funderar på vad Marcus sagt och tänker att det skall jag komma ihåg.



Vidare genom snölandskapet.



Härligt va'!



Solen har faktiskt börjat värma lite.



Marcus körde sista sträckan hem och Micke satt i släden,



Väl i kojan så var det bara att göra upp eld och försöka få lite värme. Maten gjorde vi i ordning över öppen eld.



Fläskfilén helsteker vi över glöden och potatisen bakar vi bland glöden.



När maten väl är klar så är det bara att se till att elden har en ordentlig fyr.



Micke är van orienterare och brukar sova ute i fält, dock inte på vintern.



Vi är mitt ute i skogen utan elektricitet och andra moderniteter men tekninken fungerar ändå, ett litet spel nere i den värmande sovsäcken är helt på sin plats.


 
Ja, det är bäst att behålla mössan på, det är över -20 grader på utsidan och kylan kryper minsann in genom väggarna.



Varmt kaffe och varm saft behövs på morgonen för att få lite värme inombords.



Marcus försöker få igång kroppen efter en natts sömn.



Tillbaka vid hundgårdarna och redo för en färd med hundarna.



Jaa du Marcus, du var en hejare på att köra hund. Idag får ni allt köra ett varsitt spann - inget vilande i släden behövs. Ni klarar det så bra.



Micke kollar in vilken släde han skall ta. Det blir nog tävlingssläden. Marcus får ta testsläden.



Bakka går i led tillsammans med Osten på Marcus' spann. Han är dock inte framåt utan springer bara och tittar bakåt.



En bil kommer på stora vägen så Marcus får stanna en stund så bilen får passera.



Mickes spann med Bullen i led tillsamman med Lisa går utan något problem. Inga bilar så det är bara att släppa på.



Bra stil på släden.



Och har ni sett! Wolf har faktiskt fått byta plats med Bakka som totalvägrade när inte Billan var med. Marcus hade rätt när han tyckte att Wolf skulle kunna gå i led.



Över Locksjön...



...och vidare ner i "trollskogen".



Här är det vackert.



Här kommer dom...



...åkande på den gamla körvägen.



Under nedhängande grenar.



Uppför små backar.



Ut på sjöar.



Stigarna har haft många hästekipage med tungt lastade timmerkälkar.



Och många vandrare med ryggsäcken på ryggen.



Men nu är det Marcus som kommer med hundspann.



Och Micke som får böja sig ner för det snötyngda trädet.



Över myrar går stigen.


 
Fansknoppen sticker upp i bakgrunden när vi kör runt på Fansen.



Snart går det nerför genom backarna.



Locksjöknoppen i bakgrunden när vi rundar Locksjön. Bäst att hålla sig på spåret så man slipper bli blöt.



Väl hemma vid hundgårdarna igen, Wolf har skött sig exemplariskt.



Tack Marcus för att du såg att Wolf skulle kunna bli en bra ledare. Vi döper nog om honom till Marcus, eller hur?



Micke hade Lisa som ledarhund tillsammans med Bullen, de tycks också ha fattat tycke för varandra.



Lite påfyllning av vätska efter turen.



Nu är er vistelse strax avslutad och mobiltelefonerna har kommit fram. Det återstår bara färden tillbaka till Ockelbo och tågresan tillbaka till Uppsala. Hoppas tågen gick i tid och att det gick bra att komma hem. Ni var ena riktigt trevliga och tåliga grabbar, det var en fröjd att ha er här. Vi ses nog igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
web counter