finnskogsupplevelser

Mycket trevligt gäng från Segersta har hittat upp till oss och hundarna.



Hundarna börjar selas in.



Leif sätter in de sista hundarna och ett örobedövande larm börjar göra diskussioner omöjliga - nu gäller bara teckenspråk.



Så fort vi sätter igång blir de tvärtysta och man hör bara deras andhämtningar och snöns frasande mot släden.



Vi kör uppför backarna, stigningen är ungefär 100 m.



Det ser ut som om hon alltid kört hundspann.



De har fallit in i en sparsam lunk.



Snygg stil.



Nu har de fått sig en liten vila från hundkörningen.



Temperaturen håller sig på -12 så det känns nästan som töväder.



Samlad trupp.



Lite kurvigt, dock inte några större svårigheter.



Alldeles rätt att bromsa i nerförsbacken så att mittlinan hålls sträckt.



Nu har kompisen tagit över spannet.



Lite skoteråkning skall man ju prova på också.



Kul va?



Nu är vi tillbaka vid hundgårdarna igen.



Lite handlerhjälp med att ta av selar och ta fram hundarna till Leif.



Fast lite bökigt var det nog att få av selarna.



Och så var det ju kôlbullar igen.





Eller var det "Finnskogspizza"?



Renskinnen är inte bara sköna att sitta på, man kan dra dem över sig också.



Ja, nu bär det snart av till Holland igen för er.



Fast ni åker tillbaka till ert Gästhus i Segersta och ta emot flera gäster på ert Gästhus, Kullerbacka. Läs här!



Tack för ert trevliga sällskap. Ni är mycket välkommen tillbaka.
Jo förresten, hundarna hälsar och tackar för godiset som de fick...