Sandvik släpper iväg ännu en omtyckt person



Ett glatt gäng anländer och gör sig beredd för en hundspannstur - alla förutom en person som inte har den ringaste aning om vad som skall ske.



Den gamla Lanthandeln sätter dock funderingar i huvudet på vad som skall hända.



Alla varor som Radion, Amos m.m. som han faktiskt har minnen av, kommer tillbaka.
Men vad skall hända? Kan det vara något med en "Kuse" framför en släde? Det var det ju inte, men om vi säger tio "Kusar" framför släden, då föll poletten för hundspann.



Halva styrkan ville köra själv och den andra halvan ville sitta i släden och åka.
Leif instruerar de som skall köra själv.



Alla har nu koll på hur körandet går till.



Bullen är först ut i dag.



"Objektet" tar plats först i släden.



Resterande hundar kommer på plats.



Iväg bär det, första gänget får åka fort.



Och lilla spannet får ju också åka fort.



En liten titt över axeln hinner man dock med.



Det gäller att hålla lagom avstånd till storspannet.



Två som tar det säkra före det osäkra och "sitter säkert" i släden.



Det börjar skymma lite smått.



Det går dock fortfarande att knäppa kort.



Ända från Stockholm har det anslutit jobbarkompisar som vill vara med.



En härlig dag med solsken och lite lätta snöflingor som flög omkring.



Väljer också att "sitta säkert".



Dags att byta förare?



Ulva kollar om det är klart för avfärd.



Hundarna älskar verkligen det här.



Han ser glad ut...



...och det ser ju ut att gå bra, eller hur?



Nu börjar det skymma ganska rejält.



Tur att det är sista turen, annars skulle det inte bli fler kort.



Nu har alla samlats till ett Ö-råd.



Ett bra Ö-råd där ingen behöver röstas ut, men en kommer att gå frivilligt.
Ett långt och genomgripande tal för den blivande pensionären som blir näste man till pensionering.
Det är nog 40-talisterna som har gjort sitt färdigt nu och som skall lämna över till sina yngre kollegor.



Alla stämmer in på föregående talares omdömen...



...över den avgående chefen...



Man kan skönja bland snacket att han varit en riktigt toppen-kille till chef och det var många "kommer du ihåg" som kom upp i dagen.



Det kändes lite kymigt att behöva fotografera med blixt och störa den fina stämningen som fanns. Ja, det var faktiskt mycket Ö-rådsstämning.



Det var -14 grader och ludderna att sätta på fötterna gick åt, dock började kylan bli påträngande och uppbrottet var nära.



Tack för alla roliga berättelser som vi fick ta del av. Det är roligt att jobba när man får så trevliga gäster som ni.



Nu är fotograferingen avslutad och den magiska stämningen återgår för en stund.
Tack för att ni kom till oss, ni var ett riktigt trevligt gäng som verkade trivas tillsammans. Hoppas ni kommer igen någon gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
web counter