En dag på Finnskogen



En jämntjock himmel med en enda liten springa så att solsttrålarna kan stråla ner för en kort stund innan den sluter sig igen och mörkret lägger sig över landskapet.



I ottan ger sig Tony och Lucas av, de har tagit fram skidorna och skall ge sig ut på fågeljakt. Snödjupet är nu närmare metern så det känner nog på att ta sig fram på skidor.



Lite längre in på dagen så skall vi äntligen få se Lucas på den nya släden. Den gamla Rolls Roysen i bakgrunden, hickorysläden, har gjort sitt i tävlingsspåret och skall ersättas av den nya.



Medarna behöver rengöras från snö.



Hela familjen Winroth - Holst är med och ställer i ordning spannen.



Mamma får hjälpa Lucas med att ta bort ett litet skräp som visade sig vara ett ganska stort halmstrå. Huvva!



Bullen och Lucas tar sig ett litet snack, Bullens team är först ut idag.



Ako skall gå i led tillsammans med Bullen.



-"Snabba dig på då".



Utfarten från gården går i rasande fart, de älskar att springa.



Yngstingarna, Lillen & Ludde, får gå närmast släden. Eftersom de är så unga så får det dock inte gå för fort men med ålderstigna Bullen i led så går det inte alltför fort. Bara glada miner.



Nästa gäng som ger sig av är Wolf & Ulva i led. Bakom går unghunden Marvin tillsammans med Bonny.



De är så enormt duktiga allesammans.



Sist ut och snabbast är Osten, Pelle, Bella och Hugo. Hugo skriker rätt ut i förtjusning av att få springa i spannet.
Kolla in vinkeln på släden när han "styr" åt höger.



Hugo springer med hoppande bakdel. Jag har aldrig kommit underfund med hur han kan ha rumpan uppåt på varenda bild



Härligt!



Han ser ganska nöjd ut. Han har testat alla gränser med släden och det är bra. Tre gäng har han kört och i varierande farter.



Mamma & pappa kommer efter på skotern och kollar in sonen.
- "Kan man få lift"?



Nu återstår det tio hundar som skall köras, vi tar ett storspann. Tony följer med i släden med bössan ifall det skulle passa att hoppa av och gå på fågeljakt.

Jag känner mig som legenden George Attla som bodde i Alaska med sina föräldrar och som levde som trappers.
De var indianer och bodde i en liten by som endast hade hundspann som färdmedel. De åkte hundspann runt till sina fällor och vittjade dem. De sov under bar himmel då turerna tog längre tid än en dagstur.
Pappan var en fantastisk hundförare och hundkännare. George lärde sig av pappan och blev en levande legend inom slädhundsporten. Jag träffade honom när han var på besök i Sverige.

Dock så är en annan bekant, Egil Ellis, världens bästa hundspannsförare i sprintklassen nu. Han är från Funäsdalen men bor nu i Alaska. Och kan ni tänka er. Han vinner allt!
Hans pappa körde förresten turister med ett sexspann schäfrar 1947. Han hade varit i Alaska under guldvaskartiden och kört hundspann.



Pampig vägg med höga granar. Är det Alaska eller...?



Det blev ganska sent och färden gick hemåt ganska omgående.



Som vanligt blev det ju bra mörkt innan vi kom hem.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
web counter