Enköpingsbor vistades hemligt på Finnskogen den 10 augusti 2010



Risten sitter och väntar på att bussen skall komma med alla trevliga damer. Los-Lina kommer nog att titta på alla tjusiga herrar - bäst att putsa glasögonen...



Dagens gäster visste inte vart de skulle åka - en hemlig resa.



Los-Lina hälsar välkommen.



Borden står dukade och väntar på att kaffesugna och en aning hungriga människor skall sätta sig till bords och låta sig väl smaka.



Undra va de tänkte när de åkte genom skog och skog och skog...



Tänka sig att Nalen hittade hit 1955.



Och var det inte en som läst om både othzèn och Nalen i tidningen då?



Jo, jag tror att hon sitter här. Chauffören tar en stående fika.



Hoppas att blodsockret stiger och koffeinet piggar upp en smula.



Risten bekantar sig med trevliga damer.



Nu har vi kommit till Olof Westbergs gamla affär.



En karamellstrut kan vara bra på färden.



Ett kort kanske?



Här blev det både karamellstrut och kort...



Och till och med en varg-keps.



Spännande affär.



Anita tog initiativet och hoppade in bakom disken för att hjälpa till. Hon hade minsann arbetat i en gammal lanthandel...



...att öppna kassalåda kunde hon fortfarande trots att det var många år sedan denna modell användes.
Tack för hjälpen, Anita.



Det var mycket att titta på, både uppe och nere.



Nu har Risten fått tag på ett rejält fruntimmer - eller var det tvärs om?



Vildmannen berättar om rovdjuren och delar ut Rovdjurstidningar.



Nere på Loses har Lucas hittat en rolig gunga som han snurrar runt i innan kôlbullegräddningen sätter fart.



Han tar platsen bredvid farfar.



Nu har bussen anlänt och folket börjar strömma till.



Härlig kôlbulle, eller hur?



Det var inte många som provat på kôlbullar tidigare.



Risten hoppar snabbt in i kôlbullegräddningen.



Spännande att smaka något nytt.



Nio pannor är igång.



Lucas tycker att det är roligt att vara med.



Kjell har hoppat in i dag och hjälper till.



Regnet har stilat ner i skurar i några dagar så vi vågade inte chansa på att ha tillbehören ute under bar himmel. Vi dukade fram det i Storkåtan.



Här har några hittat sig en plats vid bordet.



Som både pall och stol har man tagit sig en plats på stubbarna sonm står utställda runt om i kåtan.



Ja, det verkade gå bra.



Jag tror att alla gillade kôlbullarna.



Härliga bilder, eller hur?



Glada miner.



Kaffe och morotskaka som avslutning.



Riktigt kokkaffe är det ju naturligtvis.



Så här satt skogshuggarna ute i skogarna och åt sin mat.



Alla sätt är bra...



Några har hittat en plats under träden.



Tack för att ni kom till oss.




Gänget som skötte kôlbullegräddningen tackar för ert besök och önskar välkommen igen. Los-Lina tackar också.




Lucas har satt sig på gungan igen och alla gäster börjar samlas på vridläktaren.



Lagom innan skyfallet kommer...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
web counter