finnskogsupplevelser

Den här bussen kom med rungande fart, full med glada och trevliga människor.



Inne i Bygdegården står det dukat med ordentlig gott kaffe, en rejäl macka och Lingon-Linneas strösselbitar. Källvatten står det ju förstås på borden också.



Kaffetörsten har brukat sätta in vid det här laget när man har färdats långväga, ända från Uppsala.



Jaa, man blir nästan lite "matelak"!



Det smakar bra med en påtår, ja även en tretår.



Ni kom med sommaren och värmen!



Vildmannen berättar ju förstås om det konstiga vattnet...



Risten tycker att det är bäst att se till att gubbarna dricker ordentligt...



...innan han drar igång sina gamla sånger - den där om ve'n.



Han är då för tokig den där Risten.



Jaa, verkligen.



Man måste ju lyssna även om man står i kö...



Los-Linas historia om löständerna - kan den verkligen vara sann?
Det där gnället om att hon inte fått tag på nån "kär" var väl inget att bry sig i.



Eller, kanske vi bör börja oroa oss nu - hon har ju slagit klorna i våran gubbe!



Nu bär det av till Westbergs gamla lanthandel, skall bli spännande att se den.



Var gjorde jag av med bussen?



Där nere på udden står den ju.



Vildmannen har tagit fram den gamla Monarken från 1951.



Och naturligtvis så fanns det någon som hade haft en likadan i sin ungdom.



Det finns en hel del att titta på i Westbergs gamla affär.



En karamellstrut måste man ju ha med på färden.



Och ett vykort som Roland Näslund knäppte när han satt på en stol ute på ett hygge för att fotografera kungsörn - och det kom en björn förbi...!

Den är tusen gånger mer värd än björnar fotograferade vid åtlingsplatser som är söndertrampade av människotillvanda björnar!



En karamellstrut var det här också.



Nu börjar Risten skramla med sin skälla igen, bäst att inta sin plats i bussen.
Intressant med föreläsningen om rovdjur som vi fick där ute - och vilka stora tassar vargen hade!
Nu blir det spännande att läsa Rovdjurstidningen under bussfärden som kommer att gå till Alfta gästis och en väntande lunch. Fast nästa stopp blir ju förstås i Gruvbergets kyrka med både sång och berättelser.

Tack för att ni kom till oss, hoppas att vi kommer att få återse några av er igen.