Naturrunda 25 april



Idag tog vi en runda i omgivningarna. Bullen får ju naturligtvis följa med, dock tar vi honom i koppel fram till skogsbilvägen som vi skall följa en bit. Vi kör med spannet uppför den här vägen och Bullen har endast upplevt vägen som draghund. Så fort vi tog av honom kopplet så vaknade draghunden och han satte fart, dock stannade han direkt man ropade. Han gjorde ytterligare en ansats att springa iväg men stannade direkt. Han fick ett överslagbeteende och gick och luktade både här och där under tiden han smygtittade på oss och försökte tolka om vi verkligen ville att han inte skulle springa, vilket de gör när de går i spannet. Han accepterade dock genast att bara gå och strosa och stanna när matte och husse satte sig ner och vilade.



På vägen låg resterna av en "vargskit", förmodligen gjord under vinter när vargen använt vårt hundspannsspår under sin vandring. Man kan se att den ätit på benen, förmodligen av en älg. Benen går intakt igenom magen på¨vargen.



Bullen går zick zack över vägen luktar, pinkar och krafsar. Ja han till och med sätter upp svansen på riktigt "Alfahannemanér".



Den här vargskiten är dock mycket färskare än den vita som ligger uppe i bilden och den som låg på bilden ovan.



Man kan se håren efter den älg han tidigare ätit.



Jaa du Bullen, det är bäst att sträcka upp svansen och revirmarkera så vargarna vet att du minsann har ögonen på dom.



Kan det vara efter en av orrarna som flög upp genom den snötäckta ytan i vintras?



En liten larv kom också krypande i våra hundspannsspår. Är det en blivande fjäril kanske?



Vi viker av på en nybryten "väg" som skogsmaskinerna använt när de avverkat skog som ligger oländligt till.



Vackra stenar har kommit i dagen där vägen dragits fram.



En del stenar var både grön och rosa.



När vi kom ner till Kaxen såg vi att den så gott som sköljt.



En Sädesärla satt vid stranden och kvittrade.



En myrstack som håller på att repareras efter att den raserats av något/någon. 



Alla myror var upptagna med att bygga på den del som raserats. Ett tufft jobb för en så liten krabat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
web counter